New York-trilogin
The New York Trilogy
Bok av Paul Auster
Tre berättelser, tre historier som blandar deckargenrens rekvisita med den moderna romanens identitetsproblematik. Tillsammans utgör de Paul Austers klassiker New York-trilogin, en redan mytomspunnen milstolpe i den amerikanska samtidslitteraturen.
I första delen, Stad av glas, blir deckarförfattaren Quinn uppringd av någon som söker detektiven Paul Auster. Plötsligt finner han sig indragen i ett mysterium mer intrikat än något han själv kunnat tänka ut. I den efterföljande Vålnader vill White att Blue ska skugga Black och hålla honom under uppsikt så länge det blir nödvändigt. Från en lägenhet på andra sidan gatan kan Blue se hur Black sitter och skriver. Trilogin avslutas med Det låsta rummet. Fanshawe var berättarens vän under skoltiden men sedan förlorade de kontakten. Så kommer oväntat ett brev från Fanshawes hustru, som skriver att hennes man är försvunnen.
Denna bok är en sådan bok som sådana som gillar inception skulle gilla att läsa. Nöjet ligger i att hitta dem små pusselbitarna och hitta meningen med boken, om det ens finns någon. Post-modernism i all ära, så är detta nästintill satir på den. Det finns så många små brödsmulorna som rakt ut nämns dess betydelse, att det poteniellt roliga dör ut. Litar inte Auster på hans läsare? Eller är det så att det är så viktigt att det blir en djup och filosofisk bok att han kännt att han behövt skriva referenser rakt ut, och tagit död på en del av bokens poteniella charm.
Med det sagt, så var den andra boken faktiskt en intressant tappning på dektiv romanen.
Med det sagt, så var den andra boken faktiskt en intressant tappning på dektiv romanen.