Laterna Magica

Bok av Ingmar Bergman
Laterna magica är Ingmar Bergmans självbiografi och har fått sitt namn efter den projiceringsapparat han fick som liten och som sedermera blev anledningen till karriären för en av den svenska filmhistoriens allra största regissörer. Utan någon kronologisk ordning berättar han om sitt liv i film och teatervärlden såväl som livet utanför. Samt barndomen.
En inblick i Ingmar Bergmans tankar. Självutlämnande, välformulerat och levande. Om livet bakom kameran och på teatrar inneslutet i upplevelser från barndomen.
Gav mig en vidgad bild av hans person och genialitet, men i ärlighetens namn en del dryga passager, svåra att läsa med intresse. Han beskriver livets betingelser på ett träffsäkert levande sätt, men detta språk finner man också i Den goda viljan. Ska jag läsa om någon bok av honom för hans livfulla språks skull så väljer jag nog Den goda viljan. Om jag vill fördjupa mig ytterligare i personen Bergman finns åtskilliga andra memoarer också, även om denna har sitt läsvärde som självbiografi.
Bergman är mest känd för sina filmer men han är ännu bättre som författare. Kanske därför att det kan vara svårt att förstå filmerna men i bokens text framgår allt tydligt och klart i både känslor och ord. Rak ärlig text utan att undanhålla svagmod, känsliga "saker" och även om man inte håller med förstår man varför en person tänker så eller resonerar soman gör. Ingen feelgood bok men drama och en njutning att läsa.
Ingmar Bergmans berättelser om sitt liv är så halsbrytande att det är svårt att avgöra sanningshalten i dem. Det är en underhållande, förvånande, rolig och sorglig resa han tar oss med på. Det är självutlämnande och ärligt, bitvis rent brutalt. Fram träder en klar bild av vem vår store regissör egentligen är.