Drakviskaren

Bok av Lovisa Wistrand
Drakviskaren är första delen i en svensk fantasytrilogi. Boken utspelar sig i en värld där alla alver får en förmåga. Den enda som inte fått någon är den unga alvkvinnan Iszadela. Efter att hennes by attackeras ger hon sig iväg för att få hämnd. Detta tar henne på ett storslaget äventyr där hon fattar tyckte för en man vars kärlek kan förstöra allt. Samtidigt väcks en uråldrig kraft till liv.
Episk och storslagen svensk fantasy som även har en oerhörd känsla för detaljer. Världsbygget är unikt, skulle jag vilja påstå, med klara referenser till "Sagan om ringen" och "Game of Thrones". Det som kanske ändå fängslar än mer, är på det sätt författaren lyckas skildra karaktärsutvecklingen hos både protagonisten och antagonisten, samt inte minst hos några av birollsfigurerna.
En ytterligare styrka, menar jag, är själva dramaturgin: läsaren kastas direkt in i handlingen, för att sedan få följa en story som verkligen håller. Kriser, plot twists och upplösningar följer i ett sammanhållet tempo, som håller läsaren på helspänn från första till den sista av den mäktiga bokens 599 sidor. Förtvivlad kärlek och cyniskt maktspel beledsagar oss genom varje kapitel.
Och skrev jag det? Romanen innehåller talande drakar! Och om man är drakviskare kan man till och med bli ett med dem.
Köp den, läs den och sukta efter del 2 och 3!
Vilken bok! Den är så bra! Wistrands språk är magiskt och handlingen, den ska vi inte ens diskutera. Den är så bra! Jag gillar verkligen Iszaelda som person och hur hon utvecklas under bokens gång. Iszaelda är verkligen en karaktär jag skulle vilja lära känna. Rebellisk med ett stort hjärta. Jag varvade med att lyssna och läsa boken, det var verkligen en passande bok att varva. Vi får inte reda på jättemycket om världen, det gör absolut ingenting i denna bok. 600 sidor bara svischade förbi!
Fantasy, rebellisk tjej och en liten gnutta kärlek. Vad mer kan man begära?!