Jag ritar en dörr på väggen med fingret

Bok av Gui Minhai
Här samlas för första gången den svenske förläggaren Gui Minhais dikter från fängelset. I över fyra år har han suttit fängslad i Kina utan en demokratisk rättegång. Hans regimkritiska texter och förlagsverksamhet är anledningen till att han frihetsberövats. Gui Minhai har blivit en symbol för yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och demokrati. Han har blivit föremål för politiska diskussioner på högsta nivå. Denna bok ger plats för hans egna ord.
Denna bok läste jag ut samma dag som jag fick den. Gui Minhai är en förläggare som blivit omtalad i media. Han har suttit fängslad i Kina i 4 år utan rättegång. Hans dotter Angela Gui som bor i England leder en kampanj för att få sin pappa frisläppt. Gui Minhai har blivit en symbol för motståndet mot den kinesiska regimen, för yttrandefrihet och demokrati. Han har blivit sviken både av Kina, och den svenska staten där han är medborgare.

“Jag ritar en dörr på väggen med fingret” innehåller elva dikter som alla har en koppling till vad Gui Minhai känner och har gått igenom. Han skrev dikterna under sin tid i fängelset från oktober 2015 till oktober 2017. Dikterna står både på kinesiska och svenska, vilket är roligt att se och jag tycker det gör att boken får en slags charm. Majoriteten av dikterna innehåller kopplingar till Sverige och Göteborg. Denna bok lyfter något som jag anser vara jätteviktigt, nämligen yttrandefriheten. Den är inte lika självklar i andra länder som för oss i Sverige. Sverige har kommit långt, och yttrandefriheten är ganska bra här - men föreställ dig att det inte finns en gnutta yttrandefrihet i andra länder som t.ex Kina, Turkiet, Iran m.f som boken lyfter fram.

Jag är inte ett jättestort fan av poesi egentligen - men denna boken föll mig faktiskt bra i smaken och jag kommer läsa den fler gånger! Jag önskar det fanns ännu fler dikter i den! Boken passar både poesiälskare och dem som inte läst poesi en enda gång förut. Förutom dikterna innehåller den Gui Minhais historia vilket gör boken ännu mer intressant och man känner som läsare ett medlidande.

Min favoritdikt från boken är “Lucia”.

Boken får 5/5 av mig, eftersom den lyfter ett viktigt ämne och dikterna är väldigt vackra!