Vapenlös

Bok av Cecilia Ekhem

Marion har börjat forska i sin barndomsväns försvinnande, och plötsligt börjar det hända saker hon aldrig kunnat drömma om. Snart har hennes grå vardag förvandlats till en spännande jakt efter svar och närhet. Ju närmare gåtans lösning hon kommer desto mer intensiv blir den kärlek som hon aldrig kunnat glömma.

En fin bok med budskap. Den är också spännande och full med kärlek. Den tar upp det viktiga med att leva med en allvarlig sjukdom samtidigt utforskar bokens huvudperson sitt eget inre och gör en stark känslomässig resa. Kanske borde boken gått djupare in på områdena. Men en stark 3:a blir det framför allt för de starka känslorna och det fina språket hos författaren.
Vapenlös är en härlig kombination av kriminalroman och relationsroman, där huvudpersonen Marion, fastän hon är bunden till sitt hem på grund av kronisk sjukdom, ger sig i kast med att lösa en gåta vars svar kräver mödosamma resor i både tid och rum. Trots att Marion spenderar mycket av sin tid i vila eller sömn är boken så spännande att jag har svårt att lägga den ifrån mig.

Marion kämpar med sitt mående och med att förstå vad som hänt hennes barndomsvän Marianne - och finner samtidigt kärlek från många oväntade håll. Jag upplever att Cecilia Ekhem, genom att skriva om dessa möten, utforskar kärlekens olika former och nyanser. Att få vara behövd och att tvingas ta emot är teman löper som en röd tråd genom hela boken, något som jag verkligen uppskattar.

Utöver att ha skrivit en spännande kriminalroman och en utforskande relationsroman som illustrerar hur det kan vara att leva med ME/CFS tar Cecilia Ekhem också ställning mot rasism och mot förtyck av hbtq-personer, vilket ger Vapenlös en extra god eftersmak.
En berättelse som lämnar mycket att önska. Det känns som att den hela tiden är på ytan och aldrig dyker djupare. Som läsare får jag inte lära känna karaktärerna och därför blir inte deras handlingar logiska eller naturliga.

Storyn känns inte speciellt trovärdig då den många gånger bygger på lyckliga tillfälligheter eller att väldigt vänliga medmänniskor finns där och ställer upp.

Det känns som att författaren har klämt in väl många ämnen. Förutom grundstoryn om vänskap, kärlek och långvarig sjukdom petar hon in förlusten av en förälder, invandring, homosexualitet med mera.
En av de bästa böcker jag läst. Ger en insikt i hur det är att vara allvarligt sjuk men ändå leva ett bra och kärleksfullt liv trots de påfrestningar som finns. Beundrar även förmågan hos Marion att ta till sig de livsöden hon stöter på under resans gång.