Monica Magnus 1966

Bok av Ulrika Ewerman
År 1965 påbörjas en sann kärlekssaga. 14-åriga Monica är på en fest och önskar att alla kunde gå hem. Hon är trött på sin pojkvän Janne som bara vill festa. Plötsligt står den åtta år äldre Magnus i dörröppningen. Hon följer med honom och upplever den stora kärleken. Samtidigt sitter Monicas mamma Anna-Britt och hoppas att dottern inte ska göra samma misstag som hon själv.
Monica Magnus 1966 är Ulrika Ewermans debutroman, som bygger på en sann historia om hennes syster Monica. Jag har lyssnat på boken, inläst av min favorit Lo Kauppi.

Berättelsen handlar, precis som titeln säger, om Monica och Magnus år 1966 och något år innan dess.

Monica är bara 14 år, men umgås med äldre ungdomar och hänger med dem på fester. Magnus är 8 år äldre än henne, men mellan dem spelar åldern ingen roll.

Samtidigt som vi följer berättelsen ur Monicas perspektiv, får vi glimtar från Magnus och Monicas familj (mamma, pappa, lillebror). Hur de ser på Monicas frigörelse från familjen, hennes skolgång, men framför allt hennes kärleksrelation.

Boken är skriven på ett sätt som gör att jag vurmar för alla karaktärer. Jag slits mellan att vilja skaka om dem och vråla på dem, så att de ska lyssna och att vilja krama dem hårt, trösta dem och säga att allt blir bra.

Karaktärerna i den här boken sliter så hårt för att göra det de vill och det som är rätt. Men alla är fast i sina förutsättningar och sina möjligheter att påverka situationen. Det gör hela historien så hjärtknipande och stark ❤️
Monica Magnus 1966 handlar om 14-åriga Monica som lämnar sin nuvarande pojkvän Janne för Magnus. Magnus är dock 22 år och att de träffas gillas inte av Monicas mamma Anna-Britt som är väldigt tydlig med vad hon tycker om deras relation. Mor och dotterrelationen blir extremt ansträngd på grund av detta vilket leder till konflikter och att Monica ibland får tillbringa tid hos släktingar för att komma ifrån Magnus.

Monica känner starkt för Magnus och vill inget annat än att vara med honom. Det går så långt att Monica till slut rymmer med Magnus.

Vilken debut av Ulrika Ewerholm, jag är fullständigt hänförd. Monica Magnus 1966 är en berättelse med djup, mycket känslor, stark kärlek och bottenlös sorg, ett driv och den berör något oerhört, när boken var utläst rann tårarna. Jag kommer bära med mig den här historien och dess budskap ett bra tag framöver.

Jag rekommenderar starkt att läsa boken.
Året är 1965 - Monica är 14 år gammal, är på fest och börja tröttna på sin pojkvän Janne. När Magnus som är åtta år äldre dyker upp i dörröppningen och undrar om Monica vill följa med honom, då startar något nytt i hennes liv. Monica och Magnus blir förälskade i varandra men Monicas mamma gör allt för att hindra deras kärlek.

Denna bok bygger på en sann historia och är skriven av Monicas yngre syster som aldrig fick möjlighet att träffa Monica. Den här boken gick rakt in i hjärtat på mig, en så otroligt stark, gripande och tragisk berättelse. Boken är välskriven men lättläst trots att handlingen är både tung och stark men den innehåller även mycket livsglädje, kärlek, tro och hopp. Jag sträckläste boken, jag kunde verkligen inte sluta läsa - den grep verkligen tag i mina känslor och berörde mig starkt på många sätt. Både kärleksrelationen mellan Monica och Magnus och den ansträngda relationen mellan Monica och hennes mamma - Wow vilken bok.
Precis som jag trodde var detta en bok som jag skulle bära med mig länge. Boken baseras på verkliga händelser, och författaren har via intervjuer, brev och dokument bildat sig en uppfattning om vad som hände med hennes syster som hon aldrig själv fick träffa. En vanlig två-barnsfamilj i Uppsala med tonårig dotter och yngre son. Relationen mellan mor och dotter är knackig, och den blir inte bättre av att Monica, som är 14 år, har en pojkvän som är 20 år. Ännu sämre blir det när Monica träffar Magnus, som är 23 och har ett rykte om sig som småkrimininell. Monica dras till honom, han är snygg, äldre och spännande, och de kan inte vara ifrån varandra. Föräldrarna försöker avbryta förhållandet och skickar bort Monica till släktingar över sommaren och hon får börja en ny skola långt bort. Men med avståndet växer kärleken, och när sommarlovet kommer rymmer Monica och Magnus till Turkiet.
Att växa upp i skuggan av en person som inte längre finns och som du aldrig har fått möjlighet att träffa, som det dessutom inte pratas om under uppväxten har naturligtvis präglat författarens barndom och uppväxt. Jag tycker Ulrika Ewerman har gjort ett fantastiskt arbete med att berätta sin systers historia, den är gripande och sorglig, och som sagt svår att smälta. Både personerna i boken och dialogerna är väldigt verkliga och naturliga, vardagliga på nåt vis så det är lätt att leva sig in i berättelsen. Monicas tonårstankar är också skildrade väldigt äkta, hon slits mellan dåligt samvete för att ha åkt ifrån hemmet utan att säga hej då (framförallt saknar hon sin lillebror) och lycka över att kunna känna sig fri och vuxen, och över att slippa mammans kvävande krav på henne.
Boken är baserad på verkliga händelser om författarens syster, som hon själv aldrig fick träffa.

Monica är 14 år, medan pojkvännen Magnus är 23 år. Det gillas inte alls av mamman. Redan innan var det spänt mellan Monica och mamma, och detta gjorde inte det bättre.
Enligt rykten ska han ju vara småkriminell.

Föräldrarna gör vad de kan för att försöka sära på dem, men det gör bara deras kärlek ännu starkare.

När Magnus ska ner till Turkiet, ber han Monica följa med. Utan att säga något hemma följer hon med Magnus.
Det kommer bli en resa som förändrar livet för många.

Wow, vilken debutbok. Jag kunde inte sluta läsa, utan sträckläste den.
Att vara tonårsföräldrar kan ofta vara lite tufft, och det får vi följa här. Hur Monica gör som hon vill, och inte bryr sig om regler.

Det är en stark, berörande och sorglig bok, men det finns också mycket kärlek. Den berörde mig väldigt mycket.
Det här är en bok som träffade mig rätt i hjärtat. Så många känslor och att den är baserad på verkliga händelser gör att den berör ännu mer.
En fantastiskt bra debut! Ulrika Ewerman har skrivit en självbiografisk roman som fokuserar på hennes syster Monicas livsöde. Jag tror att läsare av Alex Schulman kommer hitta en ny favorit i Monica Magnus 1966 och förhoppningsvis även i Ewermans framtida författarskap.

Monica är ung på 1960-talet. Hon är 14 år när berättelsen tar sin början och väldigt mogen för sin ålder. När hon blir tillsammans med den betydligt äldre killen Magnus börjar familjerelationerna att skava, speciellt mellan Monica och hennes mamma. Kärleken mellan Monica och Magnus är stor, passionerad och komplicerad. Och tyvärr slutar det inte lyckligt.
Ulrika Ewerman växte upp med vetskapen om att hon hade haft en storasyster men ingen pratade riktigt om henne. Hon satte själv igång att gräva i familjens hemligheter och resultatet blev så småningom denna romanen. Självklart utbroderad och ifylld där luckorna var för stora, men i stort ändå hennes systers historia. Sorglig och finstämd på samma gång och ett porträtt av 60-talet lika urblekt som ett färgfoto från den tiden, och samtidigt presenterat med en sån fingertoppskänsla att det nästan kändes som att man vore där. Detta är en författare jag hoppas se mer av i framtiden.
En bok som till stor del utspelar sig i stan där jag bor, Uppsala, till viss del även på min gata, skriven av en författare med likadant förnamn som jag själv… Valet att låta Ulrika Ewermans verklighetsbaserade roman Monica Magnus 1966 följa med hem från bokhandeln var inte svårt.

Den här boken handlar om författarens syster Monica, en syster som författaren inte har träffat. Skuggan av systern och det som hände henne i mitten av 1960-talet har hängt över författaren. Detta gjorde att hon började ”forska” om sin syster. I år debuterade hon som författare med den här boken om Monica. Monica som 14 år ung utgör en lockelse för äldre killar och män. Men den Monica fastnar för är Magnus, åtta år äldre än hon själv. Föräldrarna gör allt för att paret inte ska träffas. Monicas mamma vill att dottern ska bli tryggt gift och bo i villa. Monica själv dras till den farlige Magnus och paret tycks vara omöjligt att separera.

För mig är det mycket svårt att tro att det här är en debutroman, men det är det. Berättelsen har ett flyt som är fenomenalt och författaren syltar inte in sig i massor av olika bihistorier eller teman. Personerna i boken, delvis okända för författaren, delvis välkända, beskrivs lika väl i båda läger. Det känns nästan som om författaren varit en fluga på väggen i sin systers liv. Systern, som hon aldrig fick träffa.

Jag hade gärna sett lite mer av Uppsala i boken, för på 1960-talet bodde jag inte här (jag kom hit först 1982).

Välskriven och gripande, realistisk och troligen mycket nära sanningen. Med det sagt blir mitt omdöme det högsta.
Monica Magnus 1966 är Ulrika Ewermans berättelse om sin syster Monica. En syster hon aldrig träffat, men genom efterforskningar försöker lära känna. Vad var det egentligen som hände sommaren 1966? Resultatet blev den här romanen, i stora drag verklighetsbaserad och luckorna har fyllts i på ett trovärdigt sätt. Allt med den här romanen känns äkta. Dialogerna, människorna, miljöerna.

Monica Magnus 1966 går rakt in i hjärtat på mig. Det är en väldigt fin, oerhört sorglig, och mycket kärleksfull berättelse som lämnar mig andlös
En mycket fin debut av författaren som här berättar den delvis sanna berättelsen om sin syster Monica.
Monica träffar åtta år äldre Magnus och trots mammas förmaningar och ovilja inleder de ett förhållande.
Det är vackert och kärleksfullt men också kantat av bekymmer.. såsom Magnus mående och mammas ständiga oro och välmenande, som inte sällan kommer ut på fel sätt..
Lätt- och snabbläst men med stort och viktigt innehåll!
En otroligt gripande bok om den första kärleken och problemen det kan innebära för familjerna runt paret. Delvis baserad på verkliga händelser vilket gör den ännu mer gripande. Fantastisk debut och väl värd en läsning!
Detta är en bok som blir bättre allteftersom man läser. Att det är en sann berättelse gör att handlingen blir starkare och man får tillslut svårt att lägga boken ifrån sig.

Man kan tydligt känna både Monicas önskan om att få vara "fri" samt mammans oro och förtvivlan när hon står maktlös inför sin dotters vilja att få vara med sin kärlek. Jag kommer på mig själv med att sitta och önska om ett lyckligt slut. Om det blir så? Det bör du läsa boken för att få reda på.

Handlingen flyter på bra och språket är lättsamt. Jag gillar att man får följa båda sidorna av historien, det gör att handlingen blir mer levande.
Jag tycker att detta är en bra debutroman!
Det händer ibland att det är slumpen som avgör att man läser en bok. Det händer också då och då att det är just då man blir som mest överraskad. Och det händer också då och då att det är då man blir helt golvad. Det är vad som hände med mig och Monica Magnus 1966. Så kortfattat kan jag säga: Läs boken!

Monica Magnus 1966 är en sorglig berättelse trots att det är kärleken som står i centrum. Kärleken och förmåga att ge eller få kärlek. Jag kan inte komma på någon bättre beskrivning än det engelska begreppet ”heartbreaking”. När jag började läsa insåg jag inte först att det här är en verklig historia, om än med en hel del friheter från författarens sida, med karaktärernas tankar invävda, inte minst Monicas egna. Biografier brukar jag säga inte är min favoritgenre men när en sådan här bok dyker upp så får jag omvärdera det. Något med dessa verkliga berättelser, även sådana som tar ut svängarna en del, griper mig på ett speciellt sätt. När jag hade läst ut Monica Magnus 1966 var jag tårögd och kunde knappt andas.