Liknande böcker
Livets hårda skola : skärvor ur verkligheten
Bok av Lisa Rahbek
Mannen har de droger som Helena vill ha, är beroende av, behöver för att fungera. Han ger henne delvis det hon vill ha, delvis det han vill att hon ska ta.
Han vill att hon ska vara avslappnad, och kåt. De skjuter amfetaminet tillsammans och har sen sex. Då behöver inte Helena betala. Hon har flera kontakter som tar betalt på samma sätt. Män som ger henne det hon behöver, men som också kontrollerar henne genom att försätta henne i tillstånd som passar dem. Ibland vill de att hon ska vara lugn och obrydd, avtrubbad. Ibland vaken och alert och ibland, ofta, vill de att hon ska vara kåt.
I tio års tid levde Helena ett hårt missbrukarliv där hennes kropp var det största kapitalet. Det var efter att barnen blivit omhändertagna av myndigheterna men före våldtäkten och före den överdos som fick henne att påbörja vägen mot ett drogfritt liv.
Helena är en av de personer vi får möta i den här dokumentära skildringen av livet bland människor i utanförskap. Missbrukare, hemlösa, kriminella och andra personer på livets skuggsida i Uppsala hösten 2019. Boken är en skakande skildring av utsatthet, förnedring och maktlöshet. Men här finns också hopp, framtidstro, kärlek och drömmar. Boken ger oss en unik inblick i en tillvaro som få känner till och vänder sig till alla samhällsintresserade medborgare. Den är också angelägen kurslitteratur för studerande på gymnasier, högskolor och på utbildningar där man i sitt framtida yrke kommer i kontakt med den problematik som skildras. Särskilt angelägen bör den vara för utbildningar inom den sociala sektorn, utbildningar inom hälso- och sjukvård, omsorg samt utbildningar för poliser och lärare.
Det går inte att bara fly verkligheten in i litteraturen. Ibland behöver en sån som jag ta del av hur andra, verkliga människor har det, personer som inte har det lika bra som jag. Sambon köpte i höstas en bok om hemlösa i Uppsala, Livets hårda skola: skärvor ur verkligheten. Boken är skriven av socialsekreteraren Lisa Rahbek, verksam i Uppsala.
Det här är en dokumentärskildring av ett antal hemlösa personer i Uppsala. Människor som också har missbruksproblematik. Många av dem är kriminella. Men det de har gemensamt helt och hållet är att de är tämligen skyddslösa och utsatta, där de lever på skuggsidan av tillvaron. Författaren har haft personlig kontakt med ett antal av dessa skuggmänniskor. Hon har umgåtts med dem och intervjuat dem under hösten 2019, men också misslyckats med att få kontakt med somliga av olika skäl.
Många och olika är de människoöden jag som läsare får följa. Det slår mig vid flera tillfällen hur det bara kan vara oturen att vi hamnar utanför samhället. Livssituationen kan snabbt förändras och plötsligt står vi där utan vare sig inkomst eller bostad. Flera av de personer Lisa Rahbek har träffat har råkat illa ut egentligen utan egen förskyllan. Det kan också handla om att de har vuxit upp i ett missbrukarhem. Hur stora är oddsen då att de ska klara sig enkelt och lätt vidare i livet?
Det här ytterligare en annorlunda och viktig bok jag har fått förmånen att läsa i höst. Jag tycker att flera ska läsa den. Inte för att den är nåt litterärt mästerverk (det finns ett antal stav-/korrekturfel också) utan för dess innehåll. Lite frågande blir jag bara inför det faktum att det är en socialsekreterare, en samhällets representant, i Uppsala som har skrivit boken. Just samhällets tjänster – och otjänster – får ganska mycket kritik av personerna i boken.
Mitt omdöme blir högt.
Det här är en dokumentärskildring av ett antal hemlösa personer i Uppsala. Människor som också har missbruksproblematik. Många av dem är kriminella. Men det de har gemensamt helt och hållet är att de är tämligen skyddslösa och utsatta, där de lever på skuggsidan av tillvaron. Författaren har haft personlig kontakt med ett antal av dessa skuggmänniskor. Hon har umgåtts med dem och intervjuat dem under hösten 2019, men också misslyckats med att få kontakt med somliga av olika skäl.
Många och olika är de människoöden jag som läsare får följa. Det slår mig vid flera tillfällen hur det bara kan vara oturen att vi hamnar utanför samhället. Livssituationen kan snabbt förändras och plötsligt står vi där utan vare sig inkomst eller bostad. Flera av de personer Lisa Rahbek har träffat har råkat illa ut egentligen utan egen förskyllan. Det kan också handla om att de har vuxit upp i ett missbrukarhem. Hur stora är oddsen då att de ska klara sig enkelt och lätt vidare i livet?
Det här ytterligare en annorlunda och viktig bok jag har fått förmånen att läsa i höst. Jag tycker att flera ska läsa den. Inte för att den är nåt litterärt mästerverk (det finns ett antal stav-/korrekturfel också) utan för dess innehåll. Lite frågande blir jag bara inför det faktum att det är en socialsekreterare, en samhällets representant, i Uppsala som har skrivit boken. Just samhällets tjänster – och otjänster – får ganska mycket kritik av personerna i boken.
Mitt omdöme blir högt.