Äldre och klokare (åtminstone äldre...)

Older, but better, but older
Bok av Caroline de Maigret
Cool, chic, smart, sexig The Times of London För sex år sen gjorde boken Hur du blir Parisisk var du än är stor succé världen över och sålde i miljontals exemplar. Den boken hyllades som en av de fräckaste och roligaste för kvinnor i 30-plus-åldern, någonsin, med osviklig fransk esprit vilket lockade till många skratt. Den gången handlade det om att bli fri, fräck och bejaka sitt inre cool oavsett om det handlade om kläder, kärlek, karlar eller för många drinkar. Nu är de fyra parisiskorna tillbaka med en uppföljare (där Caroline de Maigret och Sophie Mas för deras talan), där de med till synes skräckblandad förtjusning går i närkamp med vad det innebär att befinna sig mitt i livet och att ganska nyss ha passerat 40-plus. (Fast man nästan inte märkte det, eller?) Är man så gammal man känner sig, eller är allt på väg utför utifrån kroppens tyngdlagar? De är absolut vuxna men inte riktigt i mogen ålder. De höga klackarna och den vita skjortan finns kvar i garderoben, men fötterna ömmar, rynkorna har blivit flera liksom de grå hårstråna ökar i antal, men bakfyllorna är färre och älskarna har blivit yngre. Nu handlar det om att bejaka sin ålder, men samtidigt lägga stor vikt vid den franska nationalsporten att både se ut och verka tio år yngre. Parisiskorna har sina speciella knep för att lura både sig själva och omvärlden, och delar än en gång friskt med sig. Med ett uns självironi och mycket fransk attityd tacklar författarna också/även med viss förundran nutida problematik som förhållningssättet till mobila appar, sociala media och halvvuxna barn, terapi och gamla ungdomssynder eller varför det sägs att män åldras mer charmfullt. Mycket riktigt: ingenting är längre som det var förut! Men: det finns fortfarande hur många anledningar som helst att ifrågasätta vad livet handlar om, och att det går utmärkt att fortsätta att uppföra sig illa. Med ålderns rätt. En nyanserad samling kvickheter, funderingar, utvikningar, uppmuntran, och medkänsla inför för- och nackdelarna med att åldras En ta-mig-vid-handen guide att begrunda, förvara på nattduksbordet och återvända till efter behag eller behov. Vogue, USA Om författarna: Caroline de Maigret är en internationell modell. Hon har varit ambassadör och talesperson för Chanel sedan 2013. Hon arbetar även som producent för musik- och mode-videos och är aktivist för kvinnors och barns rättigheter i NGO Care. Sophie Mas är en filmproducent som pendlar mellan Paris och USA. Hon har bl a producerat Luca Guadagninos film Call Me by Your Name och James Garys Ad Astra.
"Äldre och klokare (åtminstone klokare...)" är den fristående fortsättningen till "Hur du blir parisisk var du än är", en samling texter och bilder om vad det betyder att vara en äkta parisiska. Men medan den första bekymmersfritt avhandlade ämnen som stil och mode, hur man bjuder till fest och attityden till män, har parisiskorna uppdaterat sin outlook i den andra.

Boken är ett hopkok av bilder, citat, dikter, texter och listor om hur det känns att åldras för en av dessa kvinnor som levt ett storstadsliv som ung, singel och stilmedveten. Plötsligt tvingas de acceptera att saker och ting inte är som förr. Det kommer i små indicier, små påminnelser som när man vaknar pigg och utvilad och ändå får höra att man ser trött ut, eller när man inte längre kan läsa restaurangmenyn utan glasögon, inte längre vet vem alla kändisar är, eller som när man hör sig själv argumentera för att plastikoperationer är en jämställdhetsfråga.

Ja, vissa delar har jag, som självvald lantbo i ett långt och lyckligt äktenskap, svårt att relatera till. Det tog några texter innan jag bestämde mig att läsa bokens "du" som någon annan än jag själv och ta de stycken jag relaterade till som en bonus.

Men ibland är det också träffsäkert. Jag inbillar mig absolut att jag "tränar" när jag bär på mina barn, viftar med benen medan jag läser, när jag går upp och ned för trappor i ett. i ett, när jag skyndar mig någonstans, när jag bastar... ja, i själva verket så fort jag gör nåt annat än att sitta, stå och gå. Och även jag har varit med om att mitt eviga lösenord, ett som anspelade på mitt vilda liv utan rutiner, har blivit skrattretande omoget.

Men främst tycker jag om bilderna som är jättefina och inspirerande (och ger mig nya skönhetsideal som antagligen är lika ouppnåeliga som de tidigare). Jag lär mig också om galna skönhetskurer genom kvinnohistorien, får stylingknep, läser dikter om rumpor och får tips om vart jag ska ta vägen om jag i framtiden åker tillbaka till min barndomsmecca Paris.

Så det är en blandad läsning men jag kommer att bläddra i den många gånger, och le åt de saker jag allra bäst om.