Olympia

Bok av Mons Kallentoft
Zackserien - en internationell fullträff, såld till flera länder och hyllad av såväl kritiker som läsare. Störst av allt är girigheten Två barn avrättas. En organisation som liknar en terrorsekt tar på sig det fruktansvärda dådet. Men vilka är de, och vad vill de? På Särskilda enheten är Zack Herry och hans kollegor satta i högsta beredskap. Zack, som nu har fått en son tillsammans med Hebe, oroar sig för att något ska hända dem. Olympia har förbjudit honom att träffa dem, och han slits mellan sin kärlek och rädslan för vad hans maktfullkomliga mor är kapabel att göra. Så sker en explosion på Grand Hôtel och Zack dras in i en grym härva som blir djupt personlig. I ett samhälle som post covid blivit alltmer ojämlikt, där vissa människor kämpar för sin överlevnad och andra vältrar sig i rikedom, kan vad som helst hända. "Olympia" är den sjunde delen och baseras löst på myten om Herkules elfte stordåd: att hämta de gyllene äpplena.
2 utgåvor
Välj utgåva
OlympiaSvenska - Okänt
ISBN: 9789137156125
OlympiaSvenska - Ljudbok
ISBN: 9789137501758
Jag har insett att jag oftast föredrar kvinnliga deckarförfattare. Men det finns undantag. En manlig deckarförfattare som jag verkligen gillar är Mons Kallentoft. I de tre serierna om Malin Fors, Palma och Zack Herry har jag läst samtliga böcker. Senast avslutade jag Olympia, den sjunde delen i Zack-serien, utgiven i maj i år.

Som så ofta i Zack-serien inleds boken brutalt och rått: två små pojkar skjuts ihjäl, mördas med berått mod. En sektliknande terrorgrupp tar på sig ansvaret. Gruppen har som mål att straffa de giriga. Zack och hans kollegor får i uppdrag att likt Herkules hämta de gyllene äpplena, som gruppen kallar sig. För barnamorden är bara början på flera attacker. Utöver det har Zack svårt att hålla sig ifrån Hebe, som han nu har sonen Xavier med. Och Olympia är moder till..? Allting händer i en tid post covid.

Riktigt otäckt redan från början alltså. Sen fortsätter romanen i samma snabba takt. Zack och hans poliskollegor ligger hack i häl på mördarna, men tycks aldrig nå fram i tid. På vägen skördas många offer. Slutet är, som alltid, rafflande och en jakt mot tiden och hänsynslösa mördare.

Zack har det jobbigt privat. Det har även Ester som nu tvingas klara sig på egen hand eftersom mamman är på sjukhus. Grovhugget skildras karaktärerna, men det räcker – jag ser dem klart och tydligt framför mig och det gillar jag. Språket är som alltid nästan poetiskt. Inte ett korrekturfel, inte ett grammatiskt fel, inte ett fel hittar jag. Och dessutom gillar jag att Mons Kallentoft har skrivit den här boken helt på egen hand.

Mitt omdöme blir det högsta.