Eden

Éden
Bok av Monica Sabolo
" I ett reservat för ursprungsbefolkningen, inklämt mellan en motorväg och uråldriga skogar, bor femtonåriga Nita. Motorvägen kantas av plakat som efterlyser försvunna flickor och skogen skövlas av skogsbolag. Nita drömmer om att ta sig därifrån, ända tills jämnåriga Lucy flyttar in i grannhuset. 
Några månader senare försvinner Lucy. Det dröjer två dagar innan hon hittas vid foten av ett träd, naken och täckt av sår. Ingen vet vad som har hänt, och Lucy har slutat prata. Snart upptäcks spår efter mystiska ritualer i skogen och när fler attacker sker börjar det viskas om hämndlystna skogsandar med rakbladsvassa näbbar och klor. I sina försök att ta reda på vem som gett sig på Lucy hamnar Nita själv mitt i händelsernas centrum. 
Eden är en spänningsmättad roman om tonårstidens gränsland, systerskap och hämnd. "
---------------
Jag gillade boken... hade dock svårt att komma in i den... det tog ett tag sen fastnade jag.

Den är skriven med en väldigt poetisk still där orden svajar fram till meningar och bildar en spännande handling.
Väldigt fint skriven

Känslorna har gått fram o tillbaka... blivit illa till mods flera gånger, men även imponerad av den styrka som visar sig.

Det leks med verklighet och lite av de övernaturliga på ett sätt som gör att man försöker tolka fortsättningen...

Absolut en bra bok men inte 100% "min bok"

📘📘📘+/av 5 ... den blev bättre och bättre om jag får säga så.
❥ Recension

Jag såg verkligen fram emot att läsa den här boken. Mest pga att baksidetexten och omslaget verkligen tilltalade mig men också för att jag bara hört bra om den. Tyvärr blev jag besviken den här gången. Varken språket eller dialogerna flöt på för mig och det påverkar såklart hur hela boken upplevs. Jag tyckte också att den var lite väl hoppig.

Men misströsta ej, jag verkar vara ganska ensam om att tycka såhär så chansen är stor att detta är en bok för dig.

Boken får 🌲🌲 av 5.
I Eden får vi följa Nita. Hon är femton år och bor i ett reservat för ursprungsbefolkningen - mittemellan en motorväg och urskogar. Till området flyttar jämnåriga Lucy, hennes närvaro bryter av tillvaron bland skogsskövlingar och försvunna kvinnor ur ursprungsbefolkningen, och för första gången på länge känner Nita inte längre en längtan bort.
Men en dag försvinner Lucy, och två år senare dyker hon upp under ett träd i skogen. Naken och sårad, och med en förlorad talförmåga. Nita börjar nysta i vad som kan ha hänt vännen, och sökandet leder henne in på en farlig väg, kantad av hämnd, kriminalitet och ritualer.

.

Jag kunde inte slita mig från Eden. Den är en bladvändare som trollbinder sin läsare. Stämningen är suggestiv och krypande, och frågetecknen är många. Märkliga saker händer i Nitas omgivning. Spår efter ritualer upptäcks i skogen och kvinnor från ursprungsbefolkningen försvinner utan ett spår, och utan att polisen bryr sig. Det ska dock sägas att mysteriet inte är det primära, istället är det Nita, hennes utveckling och hennes relationer till andra karaktärer som får stå i det främsta rummet. Under de skälvande månader då berättelsen utspelar sig står Nita på tröskeln till vuxenvärlden och tonårstiden är ett framträdande motiv. Systerskap och hämndlystenhet likaså. Ibland kände jag dock att tonårsskildringen blev lite platt.
Något jag tyckte var särskilt intressant med berättelsen var att Sabolo lyfte fram ursprungsbefolkningen, deras utsatthet och problem. Jag upplevde det som en respektfull skildring.
I betyg får Eden ⭐️⭐️⭐️+ (3,5/5)