Liknande böcker
The Last Girl
The Last Girl
Bok av Nadia Murad
WINNER OF THE NOBEL PEACE PRIZE
In this intimate memoir of survival, a former captive of the Islamic State tells her harrowing and ultimately inspiring story.
Nadia Murad was born and raised in Kocho, a small village of farmers and shepherds in northern Iraq. A member of the Yazidi community, she and her brothers and sisters lived a quiet life. Nadia had dreams of becoming a history teacher or opening her own beauty salon.
On August 15th, 2014, when Nadia was just twenty-one years old, this life ended. Islamic State militants massacred the people of her village, executing men who refused to convert to Islam and women too old to become sex slaves. Six of Nadia's brothers were killed, and her mother soon after, their bodies swept into mass graves. Nadia was taken to Mosul and forced, along with thousands of other Yazidi girls, into the ISIS slave trade.
Nadia would be held captive by several militants and repeatedly raped and beaten. Finally, she managed a narrow escape through the streets of Mosul, finding shelter in the home of a Sunni Muslim family whose eldest son risked his life to smuggle her to safety.
Today, Nadia's story-as a witness to the Islamic State's brutality, a survivor of rape, a refugee, a Yazidi-has forced the world to pay attention to an ongoing genocide. It is a call to action, a testament to the human will to survive, and a love letter to a lost country, a fragile community, and a family torn apart by war.
En totalt hjärtskärande historia om ett liv i fångenskap och på flykt.
Boken är en viktigt redogörelse för vad som sker i delar av världen.
Boken är en viktigt redogörelse för vad som sker i delar av världen.
En bok baserad på Nadias egna erfarenheter från sitt liv i Syrien. En mycket otäck bok då den är sann hur kvinnor med en annan religion blir utnyttjade och behandlade av IS. Den tar även upp hur syrianer också är rädda för IS, men står upp för medmänniskor. En mycket viktig bok att läsa då detta händer nu i världen.
skär i mitt hjärta att läsa hur folk blir hotade o tvingade att konventera till islam. Hur folk blir dödade pga vägra. Så ska de inte vara. En tro ska vara frivillig. Det är då den verkligen är äkta.
Jag ler då hon berättar om de fina minnena från hon va liten. Hur de klipper ullen från sina får som är som familj för dom o lyckan över den traditionen.
Jag imponeras av hennes styrka.
Jag sitter med hjärtat i halsgropen.
Detta borde ingen nånstans behöva gå igenom.
En stark bok som väcker mycket känslor.
🟡🟠🔴🔴🟠🟡
"Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min"
Jag ler då hon berättar om de fina minnena från hon va liten. Hur de klipper ullen från sina får som är som familj för dom o lyckan över den traditionen.
Jag imponeras av hennes styrka.
Jag sitter med hjärtat i halsgropen.
Detta borde ingen nånstans behöva gå igenom.
En stark bok som väcker mycket känslor.
🟡🟠🔴🔴🟠🟡
"Mest av allt önskar jag att jag är den sista flickan i världen med en berättelse som min"
Nyhetsinslagen om krigen i Syrien och Irak har varit oändliga och till slut ser man de inte längre. Flyktingarna som vill in i vårt land tar aldrig slut, hur många kan vi ta in? Människor som bara blir siffror. Men när man läser Nadia Murads egna berättelse om hur det var att vara yazirer i kriget då blir siffrorna människor igen. För att använda hennes egna ord är det ”en uppriktig och saklig berättelse”.
På ett väldigt detaljerat sätt skildras hennes liv i Kocho före, under och efter fångenskapen hos IS. Det är många detaljer om miljön, hur det såg ut och hur människorna var. Tack och lovär de hemska övergreppen och våldtäkterna hon och alla andra kvinnor utsattes för av IS bara omnämnda, utan detaljer. Det är en omskakande berättelse som inte lämnar någon oberörd. I slutet har en önskan, att hon ska vara den sista flickan i världen med en berättelse som hennes. Tyvärr är det en önskan som inte slagit in. Runt om i världen utsätts kvinnor för det här hela tiden i krig (och utanför krig). Världen får inte blunda för det. Vi får inte blunda för det.
Kan någon som läst boken säga att vi tar in för många flyktingar om det innebär att vi stänger dörren för en av dessa kvinnor?
En väldigt viktig bok att läsa och som borde vara obligatorisk i skolan.
På ett väldigt detaljerat sätt skildras hennes liv i Kocho före, under och efter fångenskapen hos IS. Det är många detaljer om miljön, hur det såg ut och hur människorna var. Tack och lovär de hemska övergreppen och våldtäkterna hon och alla andra kvinnor utsattes för av IS bara omnämnda, utan detaljer. Det är en omskakande berättelse som inte lämnar någon oberörd. I slutet har en önskan, att hon ska vara den sista flickan i världen med en berättelse som hennes. Tyvärr är det en önskan som inte slagit in. Runt om i världen utsätts kvinnor för det här hela tiden i krig (och utanför krig). Världen får inte blunda för det. Vi får inte blunda för det.
Kan någon som läst boken säga att vi tar in för många flyktingar om det innebär att vi stänger dörren för en av dessa kvinnor?
En väldigt viktig bok att läsa och som borde vara obligatorisk i skolan.