Akin

Akin
Bok av Emma Donoghue
In her first contemporary novel since Room, bestselling author Emma Donoghue returns with her next masterpiece, a brilliant tale of love, loss and family. A retired New York professor's life is thrown into chaos when he takes his great-nephew to the French Riviera, in hopes of uncovering his own mother's wartime secrets. Noah is only days away from his first trip back to Nice since he was a child when a social worker calls looking for a temporary home for Michael, his eleven-year-old great-nephew. Though he has never met the boy, he gets talked into taking him along to France. This odd couple, suffering from jet lag and culture shock, argue about everything from steak haché to screen time, and the trip is looking like a disaster. But as Michael's ease with tech and sharp eye help Noah unearth troubling details about their family's past, both of them come to grasp the risks that people in all eras have run for their loved ones, and find they are more akin than they knew. Written with all the tenderness and psychological intensity that made Room a huge bestseller, Akin is a funny, heart-wrenching tale of an old man and a boy who unpick their painful story and start to write a new one together.
Franskfödde Noah är pensionerad kemiprofessor som bor i New York. Han planerar att för första gången sen han var barn återvända till sin hemstad Nice. Precis när han ska åka blir han kontaktad av socialtjänsten om att ta hand om 11-åriga Michael som behöver bli akut omhändertagen och Noah är närmast anhörig. Motvilligt tar han sig an pojken och de åker till Nice med en motsträvig Michael i släptåg.

Det här var en bok jag sett fram emot att läsa och bokens baksidestext väckte mitt intresse och så hade jag läst så många lovord om boken, men tyvärr så föll inte denna bok mig i smaken. Jag tycker att boken börjar lovande men efter hand som jag läser så tappar jag intresset då jag tycker den är rörig och jag får inte ihop bitarna i mitt huvud. Jag höll på att ge upp ett flertal gånger men jag läste ut den och boken har sina ljuspunkter. Det är ändå fint att läsa om relationen som växer fram mellan Noah och Michael, trots de olikheter och svårigheter som finns. Gillar man att läsa en lågmäld bok i ett långsammare tempo om familjeband och oväntad vänskap så passar den perfekt.
Den här boken är gripande berättelse med mycket kärlek och värme om släktskap, gamla familjehemligheter och den stora frågan: Vad är egentligen en familj? Konflikterna som vi får möta och humorn som faktiskt lyser igenom både här och där i de rappa dialogerna gör att boken både är rolig och lite spännande. Det här är faktiskt en historia som skulle kunna inträffa i verkligheten.

Emmas sätt att fånga mig som läsare är i en klass för sig, språket, miljöer och replikerna är så bra och får hela boken att leva.

Det här är en sådan där berättelse som stannar kvar länge i mitt hjärta och jag älskar det omaka paret som vi får följa under en intensiv tid i Nice.
Jag ville inte att boken skulle ta slut, jag ville hänga längre med Noah och Michael men då jag var så nyfiken så läste och jag lyssnade i en rasande fart. Jag kunde verkligen inte lägga den ifrån mig. Hela tiden ville jag veta mer om den bångstyrige Michael och hans nyfunne släkting Noah.
Det här är en härlig och varm berättelse om två människor som är väldigt olika men som ändå har mer gemensamt än vad de trodde från början. Det är en berättelse om vänskap över generationer, om släktskap och om att möta det förflutna.

Jag tyckte mycket om dialogen, om miljöbeskrivningarna och de två huvudkaraktärerna! Det är så levande och konversationen mellan Noah och Michael är underhållande! Emma skildrar deras olika världar och hur de möts med mycket värme och kärlek.

Det här är en bok du måste uppleva, jag är väldigt glad att jag fick chansen att läsa!
Vilken underbar bok! Välskriven, välavvägd, mysig och med en touch av koncentrerad samtidskritik.

Fränder handar om relationen mellan Noah, en 79-årig änkeman som är ensam i världen men inte nödvändigtvis ledsen över det, och 11-årige Michael, Noahs systers sonson. Noah förbereder sig för att resa till barndomens Nice i Frankrike när en socialarbetare plötsligt dyker upp med nyheter. Michael har bott hos sin mormor eftersom modern sitter i fängelse och fadern är död, men mormorn har nu också hon dött och Michael visar sig inte ha någon annan släkting än Noah för tillfället. Inte förrän de får tag på Michaels moster.

Michael följer med Noah på resan till Frankrike och tillsammans nystar de i det förflutna med hjälp av en bunt svartvita foton Noah hittat bland sin systers tillhörigheter.

Jag föll pladask för den här och om den varma stämningen, pricksäkra karakteriseringen och välkomna resan till Nice inte vore nog, kryddar Donoghue sitt mästerverk med samhällskritik och låter Noah komma på sig själv med att jämföra unge Michaels knappa förhållanden med historiska sådana.

Loved it! Verkligen. Det ska mycket till om jag läser något bättre denna månaden :-)
Vilken formidabel författare Emma Donaghue är. Den här ömsinta, fina berättelsen om den gamle Noah som måste ta hand om 11-årige Michael, letar sig in i hjärtat på läsaren. Jag har faktiskt svårt att släppa taget om den. Jag vill fortsätta läsa om de två och jag vill fortsätta njuta av Emma Donoghues hantverk.
Jag blev inte lika knockad som av Room, men jag älskar dialogerna och personerna i denna bok. Fin berättelse om släktskap, vänskap, historia och generationsgränser.
Noah är en pensionerad kemiprofessor på Upper West Side i New York och planerar att återvända till sin födelsestad Nice för första gången sedan han var barn. Några dagar innan avresan får Noah ett samtal från socialtjänsten, som informerar honom att han är närmast anhörig till elvaåriga Michael som behöver omhändertas akut. Motvilligt bestämmer sig Noah för att ta med sig pojken på resan. Väl på plats i Nice börjar Noah nysta i sin familjehistoria med den motvillige Michael i släptåg. Det omaka paret har till en början svårt att komma överens och har olika åsikter om hur många läsk man bör dricka per dag, vilken mat som är god och skärmtid, men efter ett tag börjar de närma sig varandra.

Fränder är den tredje romanen som jag läser av den irländska författaren Emma Donoghue och i likhet med de två tidigare romanerna (Room och Miraklet) är jag väldigt förtjust i boken. Det här en väldigt bra och charmig berättelse om två omaka personer som binds samman av sitt släktskap som både är rörande och hjärtevärmande. När jag väl började läsa boken kunde jag inte lägga bort den och nu när jag läst ut boken så vill jag läsa mer om Noah och Michael. Jag kommer att rekommendera till alla som vill läsa en bra bok (och troligtvis även andra).