Les Mis rables - Tome I - Fantine
Les Misérables
Bok av Victor Hugo
Classique de l'anne 2009 dans le domaine Etudes des langues romanes - Franais - Littrature, , langue: Franais, rsum: Livre Cinquime - La Descente***
Chapitre I: Histoire d'un progrs dans les verroteries noires***
Cette mre cependant qui, au dire des gens de Montfermeil, semblait avoir abandonn son enfant, que devenait-elle? o tait-elle? que faisait-elle?
Aprs avoir laiss sa petite Cosette aux Thnardier, elle avait continu son chemin et tait arrive Montreuil-sur-Mer. C'tait, on se le rappelle, en 1818.
Fantine avait quitt sa province depuis une dizaine d'annes. Montreuil-sur-Mer avait chang d'aspect. Tandis que Fantine descendait lentement de misre en misre, sa ville natale avait prospr.
Depuis deux ans environ, il s'y tait accompli un de ces faits industriels qui sont les grands vnements des petits pays.
Ce dtail importe, et nous croyons utile de le dvelopper; nous dirions presque, de le souligner.
De temps immmorial, Montreuil-sur-Mer avait pour industrie spciale l'imitation des jais anglais et des verroteries noires d'Allemagne. Cette industrie avait toujours vgt, cause de la chert des matires premires qui ragissait sur la main-d'uvre. Au moment o Fantine revint Montreuil-sur-Mer, une transformation inoue s'tait opre dans cette production des articles noirs. Vers la fin de 1815, un homme, un inconnu, tait venu s'tablir dans la ville et avait eu l'ide de substituer, dans cette fabrication, la gomme laque la rsine et, pour les bracelets en particulier, les coulants en tle simplement rapproche aux coulants en tle soude. Ce tout petit changement avait t une rvolution.[...]
LIVRE SIXIME : Javert***
Chapitre I: Commencement du repos***
M. Madeleine fit transporter la Fantine cette infirmerie qu'il avait dans sa propre maison. Il la confia aux surs qui la mirent au lit. Une fivre ardente tait survenue. Elle passa une partie de la nuit dlirer e
Vi får möta Jean Valjean, en fattig skogsarbetare som blir tagen vid ett inbrott i ett bageri där han har tagit ett styckebröd. Familjen hemma svälter, så Jean är desperat efter att hitta något att äta. Det hela slutar med att han blir galjärslav i 5 år, men ett flertal rymningar förlänger hans straff, så Jean sitter sammanlagt 19 år som galärslav.
Efter frigivningen försöker han att hitta ett arbete för att försörja sig, försöker att leva ett laglydigt liv, men samhället är inte förlåtande. En gång i galären, så har man alltid en stämpel på sig.
En förtvivlad ensamstående mamma lämnar sin dotter hos ett värdshuspar, för att själv kunna ta arbete och så småningom hämta sin dotter till sig. Men åren går och den lilla flickan blir illa behandlad av paret.
Det kommer en man till en liten stad, som med sin uppfinning gör byn ekonomiskt blomstrande igen. Mannen blir rik, men behåller det inte själv utan lämnar det mesta till välgörenhet. Till slut blir han utnämnd till borgmästare i staden.
En nitisk poliskommissarie, en utfattig, men rättskaffens ung man, en trädgårdsmästare i ett nunnekloster. Persongalleriet i Hugos roman är rikt och alla dessa människors vägar kommer att korsas. Kanske rättvisa, godhet och sanning till sist kan segra?
Motpolerna är tydliga här; godhet vs ondska, fattigdom vs rikedom, sanning vs lögn. En lömsk figur har ett visst utseende, en ondskefull figur likaså, medan goda människor strålar av ljus och sanning. Typ. Så skrev man ju också tidigare. Dickens böcker är ungefär likadana. Slutet är någorlunda förutsägbart. Spänningen är stor, för även om huvudpersonen lever i trygghet och ro den ena stunden, kan nästa stund var full av vånda och svek. Tvära kast med andra ord, vilket leder till att man inte kan vara helt säker på handlingen förrän i slutet.
Tvära kast, men ingen action - detta är en pamflett i samhällsdebatten. Så länge samhällets lagar och seder tvingar människor till svåra livsöden, menade Victor Hugo att en sådan här bok behövdes. Även om människor kanske inte tvingas till sådana livsöden som de människor gör i denna bok - kanske inte av samma orsaker i alla fall - så finns det fortfarande lidande, orättvisor och ondska kvar att bekämpa även i vår tid.
Efter frigivningen försöker han att hitta ett arbete för att försörja sig, försöker att leva ett laglydigt liv, men samhället är inte förlåtande. En gång i galären, så har man alltid en stämpel på sig.
En förtvivlad ensamstående mamma lämnar sin dotter hos ett värdshuspar, för att själv kunna ta arbete och så småningom hämta sin dotter till sig. Men åren går och den lilla flickan blir illa behandlad av paret.
Det kommer en man till en liten stad, som med sin uppfinning gör byn ekonomiskt blomstrande igen. Mannen blir rik, men behåller det inte själv utan lämnar det mesta till välgörenhet. Till slut blir han utnämnd till borgmästare i staden.
En nitisk poliskommissarie, en utfattig, men rättskaffens ung man, en trädgårdsmästare i ett nunnekloster. Persongalleriet i Hugos roman är rikt och alla dessa människors vägar kommer att korsas. Kanske rättvisa, godhet och sanning till sist kan segra?
Motpolerna är tydliga här; godhet vs ondska, fattigdom vs rikedom, sanning vs lögn. En lömsk figur har ett visst utseende, en ondskefull figur likaså, medan goda människor strålar av ljus och sanning. Typ. Så skrev man ju också tidigare. Dickens böcker är ungefär likadana. Slutet är någorlunda förutsägbart. Spänningen är stor, för även om huvudpersonen lever i trygghet och ro den ena stunden, kan nästa stund var full av vånda och svek. Tvära kast med andra ord, vilket leder till att man inte kan vara helt säker på handlingen förrän i slutet.
Tvära kast, men ingen action - detta är en pamflett i samhällsdebatten. Så länge samhällets lagar och seder tvingar människor till svåra livsöden, menade Victor Hugo att en sådan här bok behövdes. Även om människor kanske inte tvingas till sådana livsöden som de människor gör i denna bok - kanske inte av samma orsaker i alla fall - så finns det fortfarande lidande, orättvisor och ondska kvar att bekämpa även i vår tid.