Iuda
ha-Beśorah ʻal-pi Yehudah
Bok av Amos Oz
Judas (Habesora al pi Jehuda). Zima 1959/1960, Ierusalim. Vechnyj student Shmujel' Ash, dobrodushnyj i romantichnyj uvalen', ne znaet, chego hochet ot zhizni. Odnazhdy na doske ob#javlenij on vidit zagadochnoe ob#javlenie o nepyl'noj rabote dlja studenta-gumanitarija. Zaintrigovannyj Shmujel' otpravljaetsja v staryj ierusalimskij rajon. V vethom i drevnem, kak sam gorod, dome zhivet intellektual Gershom Vald, emu trebuetsja chelovek, s kotorym on by mog vesti besedy i spory. Vzamen Shmujelju predlagaetsja krov, stol i skromnoe posobie. V dome takzhe obitaet Atalija, zagadochnaja krasavica, porazhajushhaja svoej ledjanoj otreshennost'ju. Starika Valda i Ataliju javno svjazyvaet kakaja-to tajna, proshloe, v kotorom dostatochno sekretov. Shmujel', chasami beseduet so starikom, robeet pered tainstvennoj Ataliej i vse bol'she uvlekaetsja temoj predatel'stva, na kotoruju to i delo svorachivajut filosofskie spory. Emu ne dajut pokoja zagadki, svjazannye s jetoj zhenshhinoj, i, vse glubzhe pogruzhajas' v pochti detektivnoe rassledovanie, on uznaet neverojatnuju i strashnuju istoriju Atalii i Valda. Novyj roman izrail'skogo klassika Amosa Oza - o predatel'stve i ego suti, o temnoj storone evrejsko-hristianskih otnoshenij, nalozhivshih pechat' i na sovremennuju arabo-evrejskuju istoriju. Nezhnaja, mjagko-ironichnaja proza Amosa Oza polna vnutrennego naprjazhenija, ona pogruzhaet v tainstvennuju atmosferu davno ischeznuvshego starogo Ierusalima. Jeto ochen' lichnyj roman pisatelja, v kotorom osobenno emko otrazilis' ego filosofskie, politicheskie, religioznye vzgljady - slozhnaja, krasivaja i zagadochnaja istoriju o tom, kak v ljubom cheloveke, nezavisimo ot veroispovedanija i politicheskih vzgljadov, temnoe vsegda sochetaetsja so svetlym.
Amos Oz bok Judas blev en ny författarbekanskap för mig. Jag hade tidigare inte läst nåt av författaren och för mig nya författarbekantskaper är alltid spännande att göra.
Boken utspelar sig under 1950-talet i Jerusalem. Huvudperson är den unge, lätt överviktige och aningen bortklemade bibelforskaren Shmuel. Shmuel älskar att höra sin egen röst, men har svårare att lyssna till andra. Kanske är det därför inte så konstigt att hans flickvän lämnar honom. Efter faderns konkurs får han inte heller nåt bidrag till studierna. Därför avbryter han pluggandet och söker jobb som en sorts personlig assistent hos den gamle sjuklige, men intellektuelle Gershom Wald. I samma hushåll finns den hemlighetsfulla Atalia, som Shmuel dras till. Genom de kringelikrokande vägarna människor emellan och samtalen med Gershom Wald ställs Shmuel inför frågor han måste få svar på. Han återupptar studierna om förhållandet mellan Judas och Jesus.
Det här är en märklig bok. Jag har svårt att komma in i den, nåt som kanske beror på att den inte är särskilt lättläst och jag valde att läsa den under vår hektiska flytt. Shmuel är en underlig personlighetstyp, men frågorna om Judas och Jesus är fortfarande intressanta. Till exempel det faktum att Jesus faktiskt var en jude som blev förrådd av en annan jude.
Kanske läser jag om den här boken när tillvaron är lugnare. Mitt omdöme blev medel.
Boken utspelar sig under 1950-talet i Jerusalem. Huvudperson är den unge, lätt överviktige och aningen bortklemade bibelforskaren Shmuel. Shmuel älskar att höra sin egen röst, men har svårare att lyssna till andra. Kanske är det därför inte så konstigt att hans flickvän lämnar honom. Efter faderns konkurs får han inte heller nåt bidrag till studierna. Därför avbryter han pluggandet och söker jobb som en sorts personlig assistent hos den gamle sjuklige, men intellektuelle Gershom Wald. I samma hushåll finns den hemlighetsfulla Atalia, som Shmuel dras till. Genom de kringelikrokande vägarna människor emellan och samtalen med Gershom Wald ställs Shmuel inför frågor han måste få svar på. Han återupptar studierna om förhållandet mellan Judas och Jesus.
Det här är en märklig bok. Jag har svårt att komma in i den, nåt som kanske beror på att den inte är särskilt lättläst och jag valde att läsa den under vår hektiska flytt. Shmuel är en underlig personlighetstyp, men frågorna om Judas och Jesus är fortfarande intressanta. Till exempel det faktum att Jesus faktiskt var en jude som blev förrådd av en annan jude.
Kanske läser jag om den här boken när tillvaron är lugnare. Mitt omdöme blev medel.