Silent House
The Silent House
Bok av Orhan Pamuk
Each summer three siblings come reluctantly to visit their bitter old grandmother, in her dreary seaside home. Faruk, the eldest is alcoholic, recently divorced and adrift. Metin, the youngest is full of hunger, dreaming of escaping his family and studying in America. And in between them is their sister, Nilg n, a fiery youngs revolutionary, hurtling towards womanhood. Over the week, the family face first love, old ghosts and childhood memories. Watching them is the dwarf Recep, the housekeeper, who has stories of his own. Haunting, tender and acutely observed, Silent House is was published to great acclaim in Turkey in 1983 and remains one of Pamuk s most popular works in the country. It was the author s second novel and available in English for the first time.
Här får vi följa 6 olika huvudpersoner (som alla har varsin berättarröst i boken) i Turkiet under senare delen av 70-talet. I ett stort hus bor Fatma en äldre änka, tillsammans med Recep, den ene av hennes döde mans utomäktenskaplige söner. Recep är Fatmas ”hemhjälp”, han är född kortväxt och Fatma och han kommer egentligen inte särskilt väl överrens. Receps brorson Hasan är en upprorisk och fascistisk man som tillbringar mycket tid åt att pressa människor på pengar och att skriva fascistiska meddelanden på nätterna. Hasan är hemligt förälskad i sin barndomskamrat, den revolutionära Nilgün, som är ett av 3 av Fatmas barnbarn. Hon och hennes bröder, den alkoholiserade och överviktige historikern Faruk samt Metin, som studerar och drömmer om att flytta till Amerika, besöker sin farmor under sommaren och det är här som huvudhandlingen utspelar sig. Boken är skriven 1983 och Orhan Pamuk fick Nobelpriset i litteratur 2006.
Jag stör mig litet på hur Pamuk blandar tempus i samma mening och ibland gör det att jag stannar upp och läser samma mening flera gånger för att se om jag sett rätt. Det här är relativt lågmäld bok. Välskriven, bitvis litet långtråkig, men jag tycker ändå att den är läsvärd och intressant. Att de olika kapitlen hela tiden ”hoppar” mellan berättarjagen gör ändå att mitt intresse att läsa vidare inte avtar. De olika personerna är så olika, men har ändå ganska mycket gemensamt, vilket Pamuk fångat väl i sitt berättande. Boken har något litet sorgset över sig.
Jag stör mig litet på hur Pamuk blandar tempus i samma mening och ibland gör det att jag stannar upp och läser samma mening flera gånger för att se om jag sett rätt. Det här är relativt lågmäld bok. Välskriven, bitvis litet långtråkig, men jag tycker ändå att den är läsvärd och intressant. Att de olika kapitlen hela tiden ”hoppar” mellan berättarjagen gör ändå att mitt intresse att läsa vidare inte avtar. De olika personerna är så olika, men har ändå ganska mycket gemensamt, vilket Pamuk fångat väl i sitt berättande. Boken har något litet sorgset över sig.