Bli som folk

Noveller från Sveriges minsta kommun som utspelar sig i västerbottniska småorter. Berättelser om familjerelationer, barndom, kärlek och sorg. Wow, vilken debut Stoor gjorde med detta verk. Språket är unikt, delvis på dialekt och ibland påminns jag om Karin Smirnoff. Varje novell kräver reflektion för det är mycket som sägs bortom orden. Jag tycker mig se teman som utanförskap, klass, försummelse, längtan efter tillhörighet och närhet. Stoor använder magisk realism på ett ypperligt sätt. Jag tänker mig att boken skulle passa ruskigt bra att diskutera i en bokcirkel eller kanske som arbetsmaterial i en gymnasieklass. Det här är en bok jag blir sugen på att äga för att kunna återkomma till.