Put do kuće svakog jutra sve je duži

And every morning the way home gets longer and longer : a novella
Bok av Fredrik Backman
Helt fantastisk bok om relationen mellan ett barnbarn och sin farfar och om att åldras. Trots sina få sidor blir man uppslukad av den och inte minst blir man berörd.
Detta är en liten bok om att åldras men också en historia om en kärlek mellan en farfar och hans barnbarn. Om det som händer när minnet sviker och hur det är att som barn försöka inse det faktum att ens farfars tid på jorden börjar ta slut.

Fredrik Backman är min den författare vars ord berör mig mest av allas. Hans ord är som magi och vissa (okej ganska många) av hans formuleringar är så fantastiska att jag saknar ord för att beskriva dem. Jag älskar att han hela tiden säger något om världen och bjuder på såväl skratt som tårar under tiden. För sånt är livet. Det går upp och det går ner och därför är det viktigt att ta vara på det och kanske tänka på att ge våra nära och kära tid. Precis som Noah gjorde med sin farfar.
En så vacker bok som på väldigt få sidor lyckas få med så mycket könslor. Fint och insiktsfullt om demens. Relationen mellan barnbarn och mor/farfar på vägen mot demens.
En av de vackraste böcker jag läst.