Aurora, beskyddaren

Bok av Peter Westberg
Invånarna runt Norra Morsjön har fått nog. Någonting ondskefullt har intagit deras älskade vattendrag och de vet precis när det skedde. Det var när Kaj Lorén återvände från Gotland. Nu har det han släppte lös tagit livet av en av dem. Det måste få ett slut. Flera år tidigare, mitt under första världskriget, sitter Kaj Lorén och iakttar krigsfartygen från en klippa på Gotlands sydligaste spets. När de släpper sina minor hör han plötsligt ett rop på hjälp. Men han är helt ensam - och ropet kom inte utifrån. Något, eller någon, befinner sig plötsligt i hans medvetande. Och på något sätt vet han att vem det än är så kommer ropet från havet. "Aurora, beskyddaren" är en spänningsroman om vad som döljer sig i Baltiska havets djup. Peter Westberg är en svensk egenföretagare och författare från från Stockholm. Sedan första publikationen år 2018 i lokaltidningen "Vi i Solna" har han medverkat i flera novellsamlingar. 2019 släpptes hans debutroman Europa Pandemus.
Djup mystik, mörker, skönhet, eftertänksamhet och till och med humor ryms i denna stämningsfulla skildring av havsnymfer och deras möte med ovanjordingar. Jag älskar ALLT med Aurora, beskyddaren! 💙

Berättelsens antagonister är ofta komiskt skildrade, utan att hotbilden för den sakens skull förmildras. Men det finns beskrivningar som får mig att skratta högt trots samtidiga känslor av både ilska och oro.

Peter har här skapat flera minnesvärda karaktärer, några att hata och många att älska. Och Aurora är helt magnifikt gestaltad. Ingen pluttinuttig, näpen sjöjungfru. Men vacker, analyserande och brutal!

Berättelsen är indelad i olika tidsperioder och språket har tidstypiskt anpassats därefter, utan att någonsin förlora flyt.

Det finns också ett budskap, som jag låter er upptäcka själva när ni läser den här boken.
Jag har ALLTID älskat och fascinerats sjöjungfruar, havsnymfer, sjöodjur och allt relaterat till havet egentligen - fiktivt som verkligt. Jag kände att jag bara var tvungen att läsa denna.

Handligen utspelar sig i Baltiska havet utanför Gotland samt i norra Morsjön i Västmanland. Karaktärerna lämnar jag till er att upptäcka. Ni kommer inte att bli besvikna.

Jag uppskattar Westbergs fantasi och mörker. Detta är ingen rosaskimrande princesshistoria utan en mörk roman som speglar människors psykologi och xenofobi.

Språkbruket är relativt avancerat och det tilltalade mig. Den tillför djup i läsupplevelsen.

Ett hett boktips alltså om du vill upptäcka något nytt!

Och jag fick lust att läsa Andersens ”Den lille havfrue” igen.
En tankeväckande bok som utspelar sig både under andra världskriget och i nutid. Väldigt kul att så många kapitel var ur Lavas och sedan Auroras perspektiv (havsnymfernas). Det jag gillade allra mest var nog att få följa med ner till deras riken i havet, och det som berörde mest var senapsgasen som släpptes ner i vattnet.

Rekommenderas!