Neapelkvartetten, #2

Historien om et nyt navn

Storia del nuovo cognome
Bok av Elena Ferrante
Detta är den andra delen i Ferrantes bokserie om Elena och Lila. Trots sin intelligens fick Lila inte studera vidare för sina föräldrar. Istället har hon gift sig med Stefano, som visar sig vara brutal och elak. Elena följer med det nygifta paret till ön Ischia, vilket kommer att påverka kvinnornas liv djupt.
Till skillnad från den första delen i Neapelkvartetten så lyckas den andra delen ta läsaren i ett järngrepp från första stund. Tempot är högre än i den första boken och personporträtten är ännu mer genomarbetade. Dessutom känner man som läsare alla karaktärer och boken upplevs således inte lika rörig som den första romanen. Skildringen av kvinnornas vänskap pendlar mellan ljus och mörker och man sitter hela tiden och väntar på att nästa katastrof ska komma.
I del två i Neapelkvartetten har nu flickorna kommit till sena tonåren/tidiga 20 års åldern. Livet ter sig väldigt olika för flickorna; en går vidare till högre studier och den andra blir kvar i barndomskvarteren. Och vänskapen fortsätter. Men jag tycker fortfarande att vänskapen är ganska ensidig och har stora mått av utnyttjande. Det är ingen vacker skildring och bitvis tycker jag det blir tröttsamt att läsa om Elenas dåliga självförtroende och hur hon jämför sig med sin fantastiska väninna hela tiden. För i mina ögon är hon inte så fantastisk, utan snarare egoistisk och manipulativ.
Trots det är historien drivande och medryckande och jag läser gärna vidare om väninnornas öden och vedermödor.
"Hennes nya namn. Ungdomsår" är den andra boken av fyra i den omåttligt populära bokserien om två italienska flickor och deras liv i Italien. Elena Ferrante, som är en pseudonym, har haft en enorm litterär framgång och dessa böcker blev hennes internationella genombrott. Den andra boken handlar om vänskapen mellan Elena och Lila när de är unga vuxna.

Samtliga fyra böcker har haft stora framgångar i såväl Italien som utomlands. Denna succé har gjort att många vill ta reda på vem den riktiga författaren. Böckerna kom först ut enbart på italienska och alla spekulationer tyder på att det är en italiensk kvinnlig författare som skrivit böckerna. Det faktum att det är en pseudonym ger böckerna en särskilt magi, även om det finns många som kritiserat detta. Jag gillar det eftersom det känns som att författaren inte hamnar i fokus, utan istället är det den vackra berättelsen om Elena och Lila.

Den andra boken i Neapelkvartetten tar vid där den första slutade. Det är rekommenderat att läsa den första boken innan man börjar läsa den andra. I den första boken är Elena och Lila öi 60-årsåldern. En dag försvinner Lila spårlöst och Elena börjar skriva om deras uppväxt i hopp om att hitta henne. Den första boken handlade mer om deras skolgång, men nu har de vuxit upp och kommit till åldern där de gifter sig. Deras liv börjar allt mer se olika ut då Elena hade möjligheten att studera vidare.

Boken är precis som föregångaren en mycket välskriven bok som skildrar vänskap på ett sätt som få andra böcker gör.