Mordet på kommendören : första boken
Killing Commendatore
Bok av Haruki Murakami
Huvudpersonen är en trettiosexårig porträttmålare som bor i Tokyo. Efter att hans hustru plötsligt en dag låtit meddela att hon vill skiljas avbokar han allt och reser sin väg. Han hamnar i ett avskilt hus högt uppe på ett berg och bestämmer sig för att framöver måla landskap istället för porträtt.
På vinden i det märkliga huset påträffar han av en händelse en målning med titeln "Mordet på kommendören". Motivet tycks vara ett brutalt mord på 500-talet men anspelar samtidigt på Mozarts berömda opera Don Giovanni som skrevs först i slutet av 1700-talet. Inte långt därefter hör en gåtfull IT-miljardär av sig och vill beställa ett porträtt.
Haruki Murakamis nya roman i två delar, Mordet på kommendören, handlar om den gäckande konsten och flyende tiden. Platsen är lika mycket ett stilla japanskt landskap i nutid som förintelsen och Nanjingmassakern i Kina 1937. Boken är Murakamis mest ambitiösa roman sedan trilogin 1Q84 (2011) och vållade stor debatt i hemlandet för det sätt på vilket den grep sig an politiskt känsliga ämnen. Den andra och avslutande delen kommer på svenska i början av 2019.
Precis som andra böcker av Murakami tycker jag att det tar några kapitel innan man kommer in i handlingen men därefter är det svårt att lägga ifrån sig boken. Början handlar om en konstnärs chock över fruns önskan att skiljas och den följande bilresa han gör. Konstnären slår sig till ro i ett hus på landet som en väns far bott i. Efter det börjar konstiga saker hända. Murakami blandar, som så ofta, ihop flera världar där huvudpersonen ibland inte riktigt förstår vad som är verklighet och vad som är något annat.
Som sagt, svårt att lägga ifrån sig boken när man väl kommit in i den.
Som sagt, svårt att lägga ifrån sig boken när man väl kommit in i den.