En man av stil och smak
Bok av Anders Fager
Huvudperson i denna skräckroman är CeO Molin. Han har tidigare levt ett rikt liv och haft ett omfattande umgänge. Hans spektakulära fester i paradvåningen vid Johannes kyrkogård i centrala Stockholm är vida beryktade. Han har varit en lebeman, en man av stil och smak, och dessutom en gentlemannatjuv på jakt efter ovärderliga inkunabler. När vi nu möter honom håller hans förflutna på att komma ifatt honom. För CeO Molin kommer alldeles säkert att kunna knytas till stölderna på sin arbetsplats vid Kungliga Biblioteket. Allt detta överskuggas dock av ett virvlande och alltmer skrämmande skeende där dunkla makter slåss om kontrollen över såväl hans liv som död och vad som eventuellt kan komma därefter. En man av stil och smak är en fristående fortsättning på Anders Fagers förra roman, Jag såg henne idag i receptionen, och liksom tidigare utspelas berättelsen i ett Stockholm som både liknar och inte liknar vår vanliga huvudstad. Det är en stad där mörka skuggor lurar, där uråldriga hemliga sällskap kämpar om makten över demoniska krafter, och där utgången förblir oviss in i det sista. En man av stil och smak är en skräckhistoria, men det är också en berättelse som speglar vår egen samtid, en berättelse om ett Stockholm så som det kanske ser ut bakom sprickorna i den välpolerade ytan.
För några år sedan läste jag ”Samlade svenska kulter” av Anders Fager och blev snabbt förtjust i det där med att få besöka ett samtida Sverige präglat av Lovecrafts mytologi. Novell för novell steg jag allt djupare ner i det angenäma mörker som han skapade med sina mer eller mindre levande karaktärer och deras öden.
Det var först nu för ett litet tag sedan som jag blev medveten om att det finns fler böcker som utspelar sig i samma värld, och ”En man av stil och smak” blev mitt första återbesök där.
Det första jag noterade är att det nu är en mer levande och färgstark värld jag får stiga in i. Karaktärerna är djupare och mer mångfacetterade. Deras öden känns därför mer angelägna än tidigare och jag utvecklade till och med vissa sympatier för den gamle skurken Fredman ( c:a 1620-2012, tidigare skrivare vid hovet). Den amoraliske huvudpersonen Carl Ove Molin var dock helt ny för mig. Jag läser gärna mer om denne osympatiske och fascinerande person, men är glad för att han är en fantasifigur som jag aldrig behöver träffa i verkligheten. I övrigt innehåller boken många karaktärer och företeelser som jag känner igen från ”Samlade svenska kulter”, vilket också höjer läsupplevelsen en del. Det går bra att läsa Anders Fagers böcker helt fristående, men förmodligen ger de allra mest om man läser dem i rätt ordning.
Det var först nu för ett litet tag sedan som jag blev medveten om att det finns fler böcker som utspelar sig i samma värld, och ”En man av stil och smak” blev mitt första återbesök där.
Det första jag noterade är att det nu är en mer levande och färgstark värld jag får stiga in i. Karaktärerna är djupare och mer mångfacetterade. Deras öden känns därför mer angelägna än tidigare och jag utvecklade till och med vissa sympatier för den gamle skurken Fredman ( c:a 1620-2012, tidigare skrivare vid hovet). Den amoraliske huvudpersonen Carl Ove Molin var dock helt ny för mig. Jag läser gärna mer om denne osympatiske och fascinerande person, men är glad för att han är en fantasifigur som jag aldrig behöver träffa i verkligheten. I övrigt innehåller boken många karaktärer och företeelser som jag känner igen från ”Samlade svenska kulter”, vilket också höjer läsupplevelsen en del. Det går bra att läsa Anders Fagers böcker helt fristående, men förmodligen ger de allra mest om man läser dem i rätt ordning.