Hon den roliga

Bara vara
Bok av Alba Mogensen
19-åriga Joan överlever en bilolycka med bara några centimeter till godo när den gamla Volvon körde av landsvägen. Kroppen skadas rejält, men hon är vid liv. Nu börjar ett nytt liv med en ny identitet. Hon är nu en överlevare som måste hitta en ny riktning i livet. Boken är en roman som beskriver kroppens minne, sorg, vänskap och hur hjärnans mekanismer fungerar.
Alba Mogensens "Hon den roliga" börjar med:
Jag heter Joan.
Nu dör jag nästan.

Precis så dramatiskt är det. Hon är bara ett par centimeter från döden. Volvon med smutsiga rutor som tappar greppet från landsvägen och där står Joan 19 år i vägen. Vi får följa henne när hon ska förhålla sig till sin nya identitet som överlevare samtidigt som hon måste ta hand om sin skadade kropp. Hitta en ny riktning i livet, som aldrig kommer att bli som det har varit. Hur mycket sorg klarar en vänskap? Ett liv?

Boken är skriven med ett otroligt driv och allvar. En berättelse som bara måste berättas. Det är en bok som berör och lämnar spår efter sig. Hur skört livet är. Det berör.
Boken handlar om Joan, "hon den roliga". Hon blir påkörd av en bil och blir snabbt "hon som nästan dog" istället. Vi får följa henne när hon försöker få rätsida på sitt nya jag, när hennes bästa vän och kompis-bo Maccen sakta glider bort från henne. Olyckan har öppnat ett avgrundsdjupt dike mellan dem där alla outsagda ord hamnar.

Ångesten sipprar fram genom sidorna och man får nästan lust att rycka tag i Joan och bara be henne att ta sig samman och skärpa sig! Hon lever ju för sjutton!

Hade förhoppningar på boken, kanske mest på grund av titeln som lät lovande positivt... Tyvärr nådde den inte upp till mina förväntningar.
Jag tycker att titeln på boken. För roman är allt annat än rolig. Så titeln Hon den roliga känns konstig.
Joan är med om en bilolycka som nästan kostar henne livet. Vännen Maccen finns där, stöttar och tar hand om henne efter olyckan men mellan dem finns något som skaver. Det här är en fin berättelse om vänskap, identitet och sådant som är svårt att prata om, även med de som står en nära. Jag tycker mycket om Mogensens språk, berättelsen flyter fram helt okonstlat. Extra plus för den fina Malmöskildringen. Det är en mycket lovande debut och jag ser fram emot att läsa mer av författaren i framtiden.