Onsdag kväll, strax före sju

Bok av Mats Berggren
Enligt polisens förundersökning hade pojken som låg på gångvägen stuckits i hjärtat med ett vasst föremål. Pojkens liv gick inte att rädda. Han var femton år. Daniel och Ville rånar folk i centrum. Abdi vill inte hänga med längre utan satsar på att rappa. Bästa vännerna Rakel och Jamila pluggar hårt och vill komma in på ett bra gymnasium - om bara Jamila får för sin pappa. Nalin är kär i Ville och märker att känslorna är besvarade. Sex ungdomar med olika bakgrund, i samma förort och samma skola, med sina vardagliga problem - och mitt i allt händer det otänkbara.
Onsdag kväll strax före sju
I onsdag kväll strax före sju, får vi följa sex ungdomar. med olika bakgrunder och olika problem. Man får följa tre tjejer, Jamila och Rakel som pluggar hårt och vill komma in på ett bra gymnasium. Rakel kämpar hemma med att ta hand om alla hushållssysslor och Jamilas föräldrar gillar inte hennes idé med att börja på gymnasiet. Går det att övertala sina föräldrar? Måste ett barn hjälpa till med alla sysslor? Vi följer även Nalin, som är kär i Ville. Kan det bli någonting? Ville och Daniel rånar folk och stjäl. Går det att sluta? Abdi har slutat hänga med Ville och Daniel och vill satsa på rappandet. Går det att komma undan från Daniel och Ville? Alla ungdomar bor i den fiktiva orten Alsta och går i samma klass. Mitt i allt händer någonting hemskt, en pojke hittas död på en gångväg och enligt polisens förundersökning hade pojken på gångvägen blivit stucken i hjärtat med ett vasst föremål. Vem kan ha dödat pojken? Vem är pojken?

Åldersgrupp: 12+
Genre: Ungdomsdrama
Antal sidor: 208
Förlag: Opal
Betyg: 2,5

Fint ordspråk från boken:“Om en orm lever i en viss jord, får den samma färg som den jorden har”. Det är ett somaliskt ordspråk som handlar om att man oftast anpassar sig till där man bor eller med vem man hänger med.

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om boken. Jag gillar att det är korta kapitel och att man får följa många olika ungdomar. Men jag fastnade inte riktigt för någon historia. Även om ungdomarna har olika bakgrunder och olika problem, är det samtidigt väldigt lika problem. Både Ville och Daniel stjäl och rånar, vilket även Abdi har gjort tidigare, vilket gör att alla tre är väldigt lika varandra. Rakel, Jamila och Nalin har också ganska liknande problem. Rakel och Jamila har problem hemma, med deras föräldrar. Nalin har inte samma slags problem som Jamila och Rakel, men alla tre tjejer kommer från olika kulturer och deras föräldrar är väldigt troende. Deras egenskaper är också väldigt lika till sättet. Jag tycker att det är lite tråkigt att alla är så lika varandra, istället för att välja olika bakgrunder och egenskaper. Tidigare har jag läst “Din syster måste dö” av samma författare och jag gillade “Din syster måste dö” lite mer, även om jag inte fastnade för den heller. Dock så var det lite dumt att jag hade läst “Din syster måste dö” först, då jag visste vem det var som skulle dö och vem som hade mördat honom. Ändå gillade jag bäst del två i boken, som handlade om mordet, för det var där det var mest spänning i boken. Del två är från sida 142-208, så det är inte en särskilt stor del i boken. Något jag stör mig på är att författaren endast har valt att visa alla dåliga sidor av ungdomar och stället vi bor på. Jag förstår ju självklart att det är problem med att det finns ungdomar som rånar osv och även hat mot utvandrare. Jag tycker att boken skulle vara lite mer varierande.