En sekund är jag evig

Bok av Maria Gustavsdotter
Birgitta är i sin avlidna mammas lägenhet för att ordna med allt inför begravningen. Där hittar hon sin pappas släktforskning bak till Karl XII.
Annika växer upp i början på 1700-talet under dåliga förhållanden och en hemsk styvfar. Till sist bestämmer hon sig för att fly från honom.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Om det är någon som kan skriva historiska romaner så är det Gustavsdotter. Jag vill bara läsa vidare för att se hur det går för både Annika och Birgitta.
Jag har läst alla maria Gustavsdottern böcker och brukar alltid älska dem, de är en given present till mamma och svärmor. Den här boken är jag dock lite besviken på, vi får två historier om två kvinnor i olika tidsåldrar. Berättelsen ska knytas ihop av en värja men lyfter liksom inte riktigt. Birgitta, kvinnan i nutid reser hem för att städa upp i hemmet efter mammans dödsfall och börjar då läsa dokument som hennes pappa under sin levnad skrivit ner kring släktens historia. I hemmet finns släktklenoden värjan som pappan alltid sagt är värdefull och nu vill brodern ha den. Historien blir inte riktigt färdig och den är tämligen ointressant. Mer intressant är dock den parallella historian om styvdottern som måste lämna sitt arbete som piga och åka hem och ta hand om bror och styvfar, efter moderns död. Utspelar sig på 1700-talet och under tiden då Karl Xll:s krigståg mot Norge. Här blir det intressant att följa den unga Annika och hur hon löser sin situation, kvinnor är helt rättslösa vid den här tiden i Sverige, och det finns mycket att fundera kring. Som kvinnoskildring är den bra och intressant men berättelsen lyfter liksom inte och avslutas lite för tidigt. Jag hade önskat längre berättelse, vad hände sedan, hur blev det en berättelse av dessa två? Värd att läsa? Ja men ………...