I mörka vatten

Då är Vera tillbaks i Trosa igen. Och på min läslista. Som vanligt tycker jag det är nåt vemodigt över Vera. Det är nog hennes personlighet helt enkelt. Som en lite tung & sorgsen atsmosfär runt henne. Men det är den där underliggande sorgen för att förlorat sin bror, tror jag. (Ni får reda på mer då ni läser den, vill ej avslöja något här). Hon har också ett gott hjärta & jag gillar hennes omtanke om Musse.
Författaren skapar åter igen en väldigt bra miljöuppfattning & sätter stämningen bra. Papegojan vill jag fortfarande ha o den gamla tanten med sin butterhet är så rolig.
När jag läser så ger den vibbar av pusseldeckare, jag vill liksom titta runt hörnan. Vill hänga med i försök att reda ut saker. Författarens sätt att skriva får det till det. Ett bra avslut på triologin där man i denna för svar på varför det hände som hände i bok nr 1....

Med spänning från start framträder sanningen och de tragiska händelser från barndomen som har format huvudkaraktären  Vera. Fragment av minnen och ledtrådar synliggör en familj som döljer något, en hemlighet som slutade med ett försvinnande och död. Detta parallellt med nutid då hennes väns son försvinner spårlöst. Miljön är avgörande, skogen och sjön tillför den mystik som lindar in berättelsen. Berättelsen är skriven med tillbakablickar och de är dem som ger läsaren ledtrådar. Ett spektakulärt slut på serien.

Vera har äntligen hittat en köpare till sitt hus i Trosa, och pengarna hon får kan hon lägga på att bli delägare i det revisionsbolag hon arbetar för. Hon ska bara skriva under, sen kan hon gå vidare, och lämna allt annat bakom sig.

Men så försvinner Musse, som är son till en av hennes vänner. Hus och arbete får vänta, hon måste hjälpa till att leta.

För många år sedan försvann Veras bror, och man ser vissa likheter.

Polis, vänner, okända och missing people letar, men efterhand som tiden går, ger många upp.

Här har vi spänning på hög nivå. Det händer flera oväntade händelser som gör den ännu mer spännande. Jag sträckläste boken för man vill veta hur det ska gå. Boken är lättläst och känns trovärdig. Miljöbeskrivningarna är fina och du känner att du är där.