De afghanska sönerna

Elin Persson

En roman om livet på ett asylboende i Sverige. Vi får följa boendets nyanställda socialarbetare Rebecka och de tre unga afghanska pojkarna Ahmed, Hamid och Zaher. En nära kontakt utvecklas mellan Rebecka och de tre pojkarna. I det nya landet blir Rebecka det närmaste en svensk vän som de kommer.

9789178035564
Välj utgåva
De afghanska sönernaSvenska - Pocket
ISBN: 9789178035564
De afghanska sönernaSvenska - Pocket
ISBN: 9789179753702
De afghanska sönernaSvenska - E-bok
ISBN: 9789178035571
De afghanska sönernaSvenska - Okänt
ISBN: 9789179756109
Visa pris inkl. frakt Inkl. frakt
Book Outlet
130 kr + 25 frakt
Ginza
149 kr + 39 frakt
Bokus
149 kr + 19 frakt
Adlibris
149 kr + 19 frakt
Ej verifierad butik
De afghanska sönerna - danskt band, Svenska, 2020
149 kr
Bokbörsen (begagnade böcker)
198 kr + 59 frakt
En imponerande bok om Rebecka som jobbar på ett HVB-hem, där får vi följa henne.
Boken är imponerande, lätt läst och känns verkligen i hjärtat i mellan åt.
Jag har läst De afghanska sönerna som riktar sig till unga vuxna, men var går gränsen egentligen?

Vi får följa Rebecka som arbetar på ett HVB-boende för ensamkommande barn och ungdomar. Vi får genom Rebecka kontakt med Ahmed, Hamid och Zaher, tre unga män som försöker hitta rätt i det svenska samhället, samtidigt som de väntar och väntar på att veta om de ens får vara kvar. Det är intressant att följa Rebecka, hur hon ska hålla sig professionell, inte komma för nära, samtidigt som man förstår att det är trygghet och närhet de unga männen behöver mest.
Sakligt och sansat, utan att för den sakens skull bli känslokall, redogör Rebecka för sina dagar på HVB-hemmet, rutinerna och killarnas vardag. Vi förstår att killarna har haft det tufft, utan att det beskrivs i känslosvallande ordalag. Det avskalade formatet i kombination med detaljerna från killarnas liv som finns mellan raderna har en förkrossande effekt. Trovärdigt, realistiskt och med käftsmällskraft.

"Jag sitter i femton minuter. Väntar på honom som jag misstänker att man väntar på någon som har varit ute i strid. Kommer han att komma tillbaka skadad eller helskinnad? Vilken kram kommer det att vara, den snurrande eller hårda? Kommer jag att kunna fråga vad han drömmer om? Eller kommer kramen att vara stillastående. Kommer vi att pressa handflatorna mot timvisaren, göra allt vi kan för att stoppa natten."

Jag har själv varit med på resan från hoppfullheten och de glada middagarna, glädjen hos ungdomar fulla av livsglädje, längtan efter uppehållstillståndet. Till tredje avslaget, återvändarsamtalet, självskadebeteendet, uppbrottet och slutligen flykten till ett annat land för att undkomma utvisning. Helvetet.

Inte som personal, utan som bonus-mamma till en afghansk son.

Därför var det här en svår bok för mig att läsa, och förmodligen helt omöjlig att recensera. Detta till trots. De afghanska sönerna är en underbar (frukt-ansvärt bra) bok. Välskriven är bara förnamnet. Alla borde läsa den!
Betyg 5
Rebecka jobbar på ett HVB-hem och på hennes avdelning bor tre tonårskillar från Afghanistan. Det är kaxiga Ahmed som gillar att dansa och att prata om kärlek och sex. Det är Hamid som simmar som en fjäril i vattnet och som blir kallad till att göra en medicinsk åldersbestämmelse hos Migrationsverket. Och så är det Zaher, den tysta killen i de glittriga sandalerna som har allt han äger i en plastkasse när han kommer till boendet och som tillverkar påskpyssel runt fotot av sin familj.

Rebecka tar med killarna och fiskar, åker skridskor, har snöbollskrig, badar i havet och är deras närmaste anhörig i allt som sker. Hon fungerar på många sätt som en stöttande förälder men på samma gång måste hon följa alla regler i pärmen. Skriva in i journalen vilka mediciner de tagit, vilka vänner de haft på besök och om någon varit ute för sent på kvällen. Allt måste registreras.

Det är skrämmande läsning om en alldeles för sann verklighet för många ensamkommande barn och ungdomar i Sverige. Men det är också en fin historia om killar som stöttar varandra, som tröstar och peppar, som lagar mat till varandra och älskar varandra. Om killar som förlorat hela sin familj när de flytt till Sverige men som blir varandras nya familj här.
Det är en bok om att försöka leva i nuet och göra det bästa av situationen, trots att hela ens liv och framtid vilar i någon annans händer.

Det här är en bok att sträckläsa! Med superkorta kapitel och ett ständigt driv där man vill veta hur det ska gå för killarna, är boken omöjlig att lägga ifrån sig.
I socialantropologen Elin Perssons romandebut möter vi Rebecka som nyss fått jobb på ett HVB-hem kallat Gnistan. Som nyanställd lär hon känna tre pojkar från Afghanistan. Rebecka får rådet att inte engagera sig för mycket i jobbet och aldrig ta det med sig hem, vilket visar sig vara lättare sagt än gjort.

Intressant berättarteknik
Elin Persson låter läsaren ta del av de unga pojkarnas respektive liv genom Rebecka. Berättelsens struktur påminner om dagboksanteckningar, med korta beskrivningar av såväl pojkarna som Rebeckas chef och övriga kollegor. Rebecka tar in allt hon hör och ser och beskriver det utifrån sina egna erfarenheter och värderingar.

Gripande och bildande
Den här boken är en rörande hyllning till alla som arbetar med ensamkommande flyktingbarn och andra utsatta. När man läser den blir man oändligt tacksam för att det fortfarande finns människor som vägrar att lämna jobbet på jobbet och istället vågar engagera sig trots att det gör ont. De afghanska sönerna ger dessutom en riktigt bra inblick i vilka tragedier som ofta drabbar ensamkommande tonåringar på vägen till Sverige. Boken kan säkerligen också vara en bra introduktion för någon som vill arbeta på HVB-hem, då den beskriver lagar och regler ganska ingående.