Vänta på vind

Bok av Oskar Kroon
När Vinga spenderar sommaren hos sin morfar ute på ön har hon ett uppdrag att rusta upp en gammal snipa och göra den sjöduglig. Ett perfekt uppdrag för Vinga som drömmer om att bli sjöman. Allt är som det brukar vara ute på ön tills en dag när Rut dyker upp i Vingas liv.
Jag hade inte alls förväntat mig att gråta, men så blev det tillslut. Boken kändes så verklig och den skapade många starka känslor hos mig.

Boken handlar om relationer, ensamhet och att vara den man vill vara. Jag tycker att Kroon hanterade relationerna särskilt bra, det kändes igen och det kändes trovärdigt. Språket var lite jobbigt till och från, men jag vande mig. Jag tyckte så mycket om morfarn — han påminde så mycket om min egen morfar. Och såna sommarkänslor den skapade i mig... Jag kunde nästan känna lugnet och tystheten. Jag ville vara i den här boken, vid vattnet, på sommaren. En mysig bok för dig som tycker om din morfar extra mycket👴🏼☀️🌊♟
Jag kan inte säga mycket mer än att den här boken var en känslomässig berg-och-dalbana för mig. Jag blev berörd på djupet. Ena stunden satt jag och log, nästa kunde jag inte sluta gråta. Den tar upp både viktiga och starka ämnen, som utanförskap, sorg, separation, den första kärleken och brytningen mellan barndom och nästa fas i livet.

Texten är fint skriven och berör utan att använda en massa svåra ord eller liknelser. Vilket gör att den passar att läsa både som barn och som vuxen. Rekommenderar verkligen den för 9 år och uppåt.
”Vänta på vind” av Oskar Kroon (Brombergs förlag, år 2019) är en fantastiskt fin läsupplevelse som stannar kvar hos mig som läsare. Kroon berättar med en honungslen stämma som får mitt litterära hjärta att göra volter. Stundtals är det så melodiskt vackert att det nästintill blir till poesi. Författaren skriver med själ och hjärta och har en innerlig omsorg för bokens karaktärer som verkligen kommer till liv i berättelsen med alla deras små egenheter. Enligt mig var det finaste i boken gestaltningen av den varma relationen mellan Vinga och hennes morfar som under läsandets gång fick mig att fälla tårar, eftersom att det är så fruktansvärt fint och genuint skildrat. Tätt går jag som läsare bredvid Vinga under läsandets gång genom känslostormar, kärlekspirr och heta sommardagar. Och allt känns på en och samma gång.
“Vänta på vind” är en fin kärleksförklaring till livets små underligheter. En läsupplevelse som man bär med sig, framförallt kanske när läsaren återkommer gång på gång till låten “Ålen” av Amason. Ett författarskap väl värt att upptäcka, utforska och älska.