Det omätbaras renässans : En uppgörelse med pedanternas världsherravälde

Bok av Jonna Bornemark
Dagens samhälle präglas av teknik och styrdokument, något som gör att samhället är effektivt och evidensbaserat. Vad dagens människa förlitar sig på är yttre faktorer såsom betyg, kvalitetsindex, stegräknare, guider och andra uppordnade dokument. I boken får läsaren därför ta del av vad dagens människa missar, när människan lämnar sitt egna omdöme och sitt förnuft till situationer i livet.
En mycket intressant bok som ger sig på att utvärdera vår samtid vad gäller det allt snabbare snurrande hjulet inom vård, skola och andra branscher där NPM har blivit dominerande styrmedel för personalens tid. Allt som görs ska dokumenteras och stressen är ett faktum.

Vad är NPM?
Förkortningen står för New Public Management och innebär kort och gott resultatstyrning inom ett företag. Det är olika sätt att styra arbete inom näringslivet och dessa har under senare decennier förflyttats till offentlig sektor för att jaga effektivitet. Alltmer har man börjat använda samma metoder trots att arbetet handlar om att arbeta med och för människor.

Det filosofiska
Bornemark är filosof och gör en tidsresa från äldre filosofer och deras syn på världen till idag, där hon kan se att idéer från exempelvis Descartes på ibland olyckliga sätt har fått fäste i branscher där man handskas med människor.

Exempel på NPM-styrning i offentlig verksamhet
Bornemark tar upp olika konkreta exempel för att förklara hur vår nutid ser ut. Ett exempel är inom vården där varje patient är en "pinne". Så fort något gjorts kring en patient ska personalen notera det och sätta upp en "pinne" i statistiken. Däremot går det inte att bedöma kvaliteten på insatsen, bara att den har utförts. Har inte tillräckligt många "pinnar" kommit upp under en viss tid räknas det som att den personalen är ineffektiv och kan räkna med ett samtal med chefen.
Inom skolan finns liknande utveckling. Lärare förväntas dokumentera mycket. Det leder till att tid tas från värdefull tid med eleverna och det skapar stress hos lärarna.

Vad är problemet?
Författaren ser en fara med att verkligheten inte får lika hög relevans som det som dokumenteras. Det blir mycket viktigt att allt dokumenteras. Chef ska kunna visa upp statistik på olika sätt för att visa hur effektiv verksamheten är. Till slut är risken att det blir som två parallella världar: det som dokumenteras och den riktiga verkligheten som pågår varje dag. Det är omöjligt att dokumentera exakt allting och mycket hänger på vilket språk som används, vilken bild som målas upp i dokumentationen. När personal på en skola eller inom vården upplever att deras ord, deras upplevelser av verkligheten inte är viktigare än dokumentationen, skapas stress och osäkerhet och i dess följd faktiskt en sämre kvalitet på verksamheten - precis det chefen inte vill!

För vem?
Boken passar alla som gillar att brottas lite med sina tankar. Passagerna om gamla filosofer är svårare än kapitlen som handlar om nutid. Tycker läsaren att det är lite tungt med filosofiavsnitten går det faktiskt bra att läsa boken utan dem. Då missar man en del av djupet men man får ändå med sig den intressanta diskussionen om hur den offentliga sektorn organiseras i dag.