Hamnet
Bok av Maggie O'Farrell
Vinnare av det prestigefulla Women's Prize for Fiction!
Enastående roman om familj, förlust och historien bakom Hamlet.
I 1500-talets England förälskar sig en fattig latinlärare i den excentriska Agnes. Hon vandrar runt på familjeägorna med en falk på axeln och är lika fruktad som eftertraktad för sina kunskaper om läkeväxter. Mötet leder till äktenskap, de flyttar till Stratford och får tre barn: dottern Susanna och tvillingarna Hamnet och Judith.
Agnes går in i rollen som omsorgsfull mor och fru, samtidigt som hennes mans författar karriär börjar ta fart och pesten härjar runt om i landet.
När hans tvillingsyster blir svårt sjuk är det den elvaåriga Hamnet som ger sig ut för att hämta hjälp. Men tragiskt nog är det istället han själv som dör. Fyra år senare skriver hans far tragedin Hamlet.
Hamnet är en hypnotisk bladvändare om de händelser som inspirerade William Shakespeares mästerverk Hamlet. Det är ett rörande porträtt av ett äktenskap och det starka bandet mellan tvillingsyskon, och en förkrossande gestaltning av en familj härjad av sorg och förlust.
"Den här hudlösa, smärtsamma romanen är Maggie O'Farrells bästa hittills, och en av de vackraste jag har läst om att försöka hitta en väg tillbaka till livet efter en förlust." - Yukiko Duke, Vi Läser
"... en historia som skakar om och berör" - Damernas värld
"En roman med språk och handling av yppersta rang, som får oss att känna historiens vingslag i ett modernt sammanhang." - Amelia Jul
"Maggie O'Farrell har skrivit en magnifik roman ... Enastående." - The New York Times
"Underbar fantasirikedom ... Jag blev fullständigt förtrollad av berättelsen som växte fram." - The Times
"Ett riktigt mästerverk. Den här boken är fylld av häpnadsväckande, välavvägda stycken. Den historiska romanen när den är som bäst." - Publishers Weekly
"O'Farrell är verkligen något i särklass ... Det här är en bok som är värd att vinna priser." - The Guardian
Maggie O'Farrell är den kritikerrosade författaren bakom bästsäljare som Ett hjärtslag från döden och Sommaren utan regn. Hamnet är hennes nionde roman - kritikerrosad och vinnare av Women's Prize for Fiction 2020.
Agnes och den inte vid namn nämnda fadern har tre barn, två döttrar och en son. När ena dottern blir svårt sjuk springer brodern runt och letar efter modern, farmodern, fastern men utan att hitta någon av dem. Pappan är i London och jobbar med sin teater. När Agnes kommer hem finner hon dottern svårt sjuk och all hennes uppmärksamhet går åt till att försöka lindra hennes plågor, få ned febern, få henne att överleva. När hon slumrar till en liten stund kommer en ovälkommen besökare som inte går tomhänt från sjukstugan.
HERRE.GUD!! Vilken bok! Årets första femma på goodreads för min del. Jag grät ned min kudde, topparna på håret var genomblöta. Vilket persongalleri och vilka miljöbeskrivningar.
Har ni inte läst den här så gör det bara.
HERRE.GUD!! Vilken bok! Årets första femma på goodreads för min del. Jag grät ned min kudde, topparna på håret var genomblöta. Vilket persongalleri och vilka miljöbeskrivningar.
Har ni inte läst den här så gör det bara.
En vackert skriven berättelse om gamla England när pesten härjade. Sorgligt, vemodigt och fängslande. Där karaktärerna särskiljer stort från varandra och du känner med dom hela vägen.
Nu har jag läst Hamnet och ja, jag håller med många andra läsare - den är väldigt stark och gripande! Dock tog det ett tag för mig att verkligen komma in i den men ungefär halvvägs så satt jag där och storgrät och snöt mig i pyjamasen.
Boken handlar om familjen Shakespeare och deras öde - kanske var det ungefär så här som deras liv var. Om hur en familj inleds och hur den familjen hanterar livet med föräldrar, barn, karriär, avstånd och döden. Hamnet var namnet på Shakespeares son - men i den här berättelsen får även de andra barnen plats; Susanna och Judith.
Det är en magisk, tragisk, vacker och sorglig berättelse som vi får läsa. Som gammal Shakespearenörd var den både intressant och spännande och jag vill nästan tro att det är en helt sann historia.
Boken handlar om familjen Shakespeare och deras öde - kanske var det ungefär så här som deras liv var. Om hur en familj inleds och hur den familjen hanterar livet med föräldrar, barn, karriär, avstånd och döden. Hamnet var namnet på Shakespeares son - men i den här berättelsen får även de andra barnen plats; Susanna och Judith.
Det är en magisk, tragisk, vacker och sorglig berättelse som vi får läsa. Som gammal Shakespearenörd var den både intressant och spännande och jag vill nästan tro att det är en helt sann historia.
Under en sommardag år 1596 får ett ungt tvillingpar avbryta sin lek då systern börjar må dåligt. Snart ligger hon nerbäddad i sängen med hög feber. Hennes tvillingbror letar överallt efter en vuxen som kan hjälpa till, men alla tycks vara någon annan stans. Det ingen vet då är att ett av barnen inte kommer att överleva veckan - men det är inte det barn alla tycks tro.
Hamnet är en fiktiv berättelse som är inspirerad av den unge Hamnet, son till vår tids störste pjäsförfattare, som tragiskt gick bort väldigt ung i pesten. Hamnet skulle senare komma att inspirera hans far till att skriva Hamlet, och på så vis kunde han, utan att då veta om det, se till att Hamnet på något vis kunde få fortsätta att leva i en evighet.
Jag älskar den här berättelsen från början till slut. Om sanningen ska fram avstod jag i flera veckor från att läsa ut den, då jag inte ville lämna den bakom mig. Allt med den här boken är nämligen så vackert: omslaget, berättelsen, språket, författarens efterord – trots det tragiska som den ju bottnar i. Den handlar ju trots allt om en pojkes bortgång, de starka banden mellan ett tvillingpar, samt en familj i kris. Parallellt handlar den också om förbjuden kärlek, samt om en loppa som färdas med båt till England och som därmed utgör startskottet för pesten.
Något annat jag finner adderar till berättelsen är att O’Farrell aldrig namnger den store poeten. Inte heller har han en jättestor roll, och det är inte hans känslor som skildras, jämfört med hans fru och andra familjemedlemmar. Vi bara vet vem det är ändå. Är detta ett val O’Farrell gjort med syfte att låta detta kunna handla om vilken 1500-tals familj som helst, är det för att inte fastna i detaljer eller är det kanske för att denne man inte var ett stort namn under tiden denna berättelse utspelar sig, och därför inte ”förtjänar” mer uppmärksamhet än någon annan?
Sammanfattningsvis är Hamnet en otrolig, vacker och smärtsam berättelse som, i min mening, förtjänar alla hyllningar den hittills fått. Denna går direkt upp på min lista över bästa böcker jag läst i år.
Hamnet är en fiktiv berättelse som är inspirerad av den unge Hamnet, son till vår tids störste pjäsförfattare, som tragiskt gick bort väldigt ung i pesten. Hamnet skulle senare komma att inspirera hans far till att skriva Hamlet, och på så vis kunde han, utan att då veta om det, se till att Hamnet på något vis kunde få fortsätta att leva i en evighet.
Jag älskar den här berättelsen från början till slut. Om sanningen ska fram avstod jag i flera veckor från att läsa ut den, då jag inte ville lämna den bakom mig. Allt med den här boken är nämligen så vackert: omslaget, berättelsen, språket, författarens efterord – trots det tragiska som den ju bottnar i. Den handlar ju trots allt om en pojkes bortgång, de starka banden mellan ett tvillingpar, samt en familj i kris. Parallellt handlar den också om förbjuden kärlek, samt om en loppa som färdas med båt till England och som därmed utgör startskottet för pesten.
Något annat jag finner adderar till berättelsen är att O’Farrell aldrig namnger den store poeten. Inte heller har han en jättestor roll, och det är inte hans känslor som skildras, jämfört med hans fru och andra familjemedlemmar. Vi bara vet vem det är ändå. Är detta ett val O’Farrell gjort med syfte att låta detta kunna handla om vilken 1500-tals familj som helst, är det för att inte fastna i detaljer eller är det kanske för att denne man inte var ett stort namn under tiden denna berättelse utspelar sig, och därför inte ”förtjänar” mer uppmärksamhet än någon annan?
Sammanfattningsvis är Hamnet en otrolig, vacker och smärtsam berättelse som, i min mening, förtjänar alla hyllningar den hittills fått. Denna går direkt upp på min lista över bästa böcker jag läst i år.
Fin och lågmäld berättelse med poetiskt språk. Om William Shakespeare, men ännu mer om hans fru och om deras barn.
Hamnets tvillingsyster Judith ligger sjuk, hans mor, den örtkunniga Agnes, är inte hemma och han rusar runt för att leta upp någon som kan hjälpa honom att bota systerns feber. Parallellt berättar O'Farrell hur Agnes och hennes make (som i denna bok aldrig får ett namn) träffades, hur de blev kära och hur deras lilla familj blev till.
Boken är en rörande berättelse om syskonkärlek och föräldrasorg men också ett stycke historia. Även om man vet mycket lite om Shakespeares barn Känns O'Farrells fantasivärld trovärdig och väl efterforskad. Och Agnes, såväl som hennes barn och andra ur författarens familj, får den framträdande roll historieböckerna inte givit henne. Hon var trots allt mor till det barn som dog och som gav namn åt Shakespeares kanske mest kända pjäs.
Berättelsen tar sin tid, växer fram sakta men säkert. Jag var så ivrig att börja att jag inte läste någonting om boken på förhand och trodde att den var en omskrivning av Hamlet, vilket gjorde mig förvirrad och fick mig att söka efter likheterna mellan bok och pjäs där inga fanns. Men efter de två första kapitlen flöt läsningen på och jag kunde inte släppa den förrän jag var färdig (med en natt emellan).
Berättelsen är framförallt berörande, men en bieffekt av läsningen är att man googlar allt möjligt. Jag vet till exempel nu att böldpest är mindre dödligt än lungpest (50% dödlighet jmf med nästan 100%). Dessutom fick den mig att vilja fortsätta lära mig och läkeväxter och om sätt att förebygga mina barns kommande förkylningar denna coronasäsong.
Hamnets tvillingsyster Judith ligger sjuk, hans mor, den örtkunniga Agnes, är inte hemma och han rusar runt för att leta upp någon som kan hjälpa honom att bota systerns feber. Parallellt berättar O'Farrell hur Agnes och hennes make (som i denna bok aldrig får ett namn) träffades, hur de blev kära och hur deras lilla familj blev till.
Boken är en rörande berättelse om syskonkärlek och föräldrasorg men också ett stycke historia. Även om man vet mycket lite om Shakespeares barn Känns O'Farrells fantasivärld trovärdig och väl efterforskad. Och Agnes, såväl som hennes barn och andra ur författarens familj, får den framträdande roll historieböckerna inte givit henne. Hon var trots allt mor till det barn som dog och som gav namn åt Shakespeares kanske mest kända pjäs.
Berättelsen tar sin tid, växer fram sakta men säkert. Jag var så ivrig att börja att jag inte läste någonting om boken på förhand och trodde att den var en omskrivning av Hamlet, vilket gjorde mig förvirrad och fick mig att söka efter likheterna mellan bok och pjäs där inga fanns. Men efter de två första kapitlen flöt läsningen på och jag kunde inte släppa den förrän jag var färdig (med en natt emellan).
Berättelsen är framförallt berörande, men en bieffekt av läsningen är att man googlar allt möjligt. Jag vet till exempel nu att böldpest är mindre dödligt än lungpest (50% dödlighet jmf med nästan 100%). Dessutom fick den mig att vilja fortsätta lära mig och läkeväxter och om sätt att förebygga mina barns kommande förkylningar denna coronasäsong.