Jag ger det ett år

Bok av Ida Berner
Jag ger det ett år är en skönlitterär skildring av barn som far illa, från ett av barnens perspektiv och det kniper verkligen i hjärtat av att läsa den här boken. Man vill skopa upp Millan och hennes syskon och bara ta dem därifrån. Att som 12-åring behöva vara den vuxna och försöka göra det bästa möjliga för alla, är hemskt.

Det märks tydligt att Ida Berner har erfarenheter av barn i utsatta relationer i sitt arbete som skolkurator och att hon använder den här erfarenheter till att skapa levande karaktärer med djup.

Något jag gillar väldigt mycket, är att Berner inte har varit rädd för att låta det bli djupt, ledsamt eller känslofyllt. Att visa livet från alla sidor. Representation är så väldigt viktigt, och det gäller alla sorters liv. Att ha möjligheten att hitta någon i liknande situation som man själv är, kan vara allt som betyder något för att känna att man själv faktiskt spelar roll.

Även om det är en väldigt sorglig och hjärteknipande bok, finns det hopp och humor mitt i det mörka. En väldigt viktig bok för egentligen alla att läsa, vuxen som barn, för att få insikt i hur det faktiskt finns väldigt många barn som lever.
”Jag ger det ett år” är en ungdomsbok om Millan som går på högstadiet och tycker att det mesta i livet är skit. Efter att hennes mormor dog känns det som om världen har rasat samman och hemma är det bara stökigt. Det enda som är bra är småsyskonen, kompisarna Ellen och Liv och att läsa, skriva och lyssna på musik. Men varje dag riskerar hon att avslöja hur det egentligen är hemma och det skapar ångest hos Millan.

”Jag ger det ett år” är en bok om syskonkärlek, vänskap och kärlek. Men det är också en bok om att ha en mamma som missbrukar och inte kan ta hand om sina barn.

Det är en tragisk bok, för att det här är verkligheten för många barn idag. Men boken visar även hur kärlek och att bli sedd när man behöver det kan dra upp en när livet är som värst. Det är en lättläst bok om ett väldigt svårt ämne och den kanske kan hjälpa något annat barn att våga be om hjälp. En stark, välskriven och gripande berättelse om Millan som berör mig.m både till tårar och till skratt.

Bokens rekommenderade läsålder är 9-12 år. Jag skulle inte sätta den här boken i händerna på min tioåring utan jag tycker snarare att den lämpar sig för ålderskategorin 12-15 år. Dels för att Millan går på högstadiet och för att hon träffar en kille som går på gymnasiet. Det känns som om boken passar bättre där än bland mina mellanstadieelever.