Ellis och cykeln

Femåringen tycker: Han skulle precis lära sig att cykla utan stödhjul och tyckte att det var kul att läsa om någon som inte heller vet hur man gör men som ska lära sig. Han tycker att Ellis var väldigt uppfinningsrik men att det var dumt att han ljög för morfar att pappa sagt att det var okej att ta bort hjulen. 

Mamman tycker: Den här boken passade perfekt för den situation vi befann oss i precis då (och strax därefter kunde faktiskt femåringen cykla utan stödhjul). Det är en mysig berättelse och det finns mycket som går att prata kring. Att som föräldrar lita på barnen och låta dem prova, att ljuga för att få som man vill, att det krävs övning för att lära sig något man inte redan kan och att saker kan vara svårt i början.

Illustrationerna är fantasifulla och färgglada och passar fint till berättelsen. 

Ellis och cykeln är en härlig berättelse om barns envishet och vad lite envishet kan leda till. Författaren har lyckats bra med att skriva ur barnets perspektiv och barnets röst kommer verkligen fram. Den visar på att det ibland är viktigt att lyssna på barns instinkter och uppmuntra dem, dock att göra det tillsammans med någon äldre som kan hjälpa till om något går snett. Ett plus är att den dessutom är skriven på ett könsneutralt sätt.