Urmakaren på Filigree Street

The watchmaker of Filigree Street
Bok av Natasha Pulley
Hans liv var som ett urverk ända tills han mötte urmakaren   Platsen är London. Året är 1883. Thaniel är en helt vanlig kontorist tills en bomb på Scotland Yard nästan spränger honom i bitar. Ett mystiskt fickur, som hamnat i hans ägo, leder honom till en japansk urmakare som tycks ha magiska krafter.   Är urmakaren inblandad i bombdådet? Är Thaniel egentligen så alldaglig som han tror? Och när Thaniel får ett giftermålsanbud, vem ska han välja kvinnan eller urmakaren?   Förtjusande, obönhörligt charmig och djupt gripande... Enastående - Los Angeles Times
Thaniel jobbar som kontorist och får höra att ett bombhot är utfärdat, men klockslaget kommer och går. När han går in på en pub börjar plötsligt fickuret han mystiskt hittat på sitt rum att låta högt och han går ut för att få det att sluta. Då briserar bomben. Han lyckas återfinna urmakaren, och en ny sorts relation utvecklar sig mellan den vanliga brittiske kontoristen och den japanska urmakaren med en robotbläckfisk. Men när Thaniel får ett äktenskapsförslag från en brittisk aristokratisk kvinna, måste han göra ett val han helst inte vill. Ska han lämna det gamla livet för att påbörja ett nytt, eller stanna där han är bekväm?

Vissa böcker vill man läsa bara för att man älskar omslaget. Det här är definitivt ett sådant för mig. Jag är så förtjust i omslaget och när jag har läst boken älskar jag att det berättar så mycket som är centralt men samtidigt inte alls för mycket.

Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig när jag började läsa den här boken, men i slutändan blev inget alls som jag trodde. Jag tycker om det nedskalade persongalleriet och tidshoppen. Jag gillar både Thaniel och Mori som karaktärer och tycker också om den aristokratiska kvinnan. Pulley lyckas visa på svårigheter som fanns på 1800-talet i klasskillnader och könsskillnader samtidigt som det är en otroligt fantasifull berättelse. Det övernaturliga och oförklarliga vävs in i det vardagliga och historiska på ett sådant sätt att det känns otroligt och trovärdigt på en och samma gång, oerhört snyggt gjort. Och slutet kunde jag inte räkna ut på långa vägar. Det gillade jag verkligen.

Översättningen av Sissela Uisk är bra och flyter på, men boken är ändå lite svårläst om man inte läser mycket i taget så man hinner vänja sig vid hur sättningen av boken är gjord. Jag hade önskat en annan formatering och andra marginaler för att det skulle bli lättare att läsa, men som sagt vänjer man sig efter ett tag.

Jag vill också ha en strumpsamlande bläckfisk, vilket jag inte visste alls att jag villhövde innan jag läste den här boken.