Katseelta kätketty
Bok av Anna Jansson
Loppukesän lämpö viipyilee Gotlannissa. Maria Wern on nauttimassa suvesta uusien naapureidensa vieraana saaren itärannalla Åminnessa, kun läheisessä talossa syttyy räjähdysmäinen tulipalo. Samaan aikaan seudun kesämökkeihin tehdään murtojen sarja.
Huonoille uutisille ei näy loppua. Wernin kollegan Tomas Hartmanin tytär Sofi katoaa kuin tuhka tuuleen. Sofi on tutkinut öljynporausten seurauksia saarelle ja olisi pian julkistamassa raporttiaan, jota ovat odottaneet niin ympäristöaktivistit kuin öljykauppaan erikoistuneet riskisijoittajatkin.
Tomas käynnistää epätoivoisen taistelun aikaa vastaan löytääkseen tyttärensä. Hän tietää paremmin kuin muut, että juuri nyt Sofi tarvitsisi suojelua ja tukea käydessään kamppailua demoniensa kanssa.
Den norska traditionen med påskekrim tycker jag är fantastiskt fin. Påsken 2017 läste jag bland annat Anna Janssons bok Det du inte vet.
Som vanligt utspelar sig handlingen på Gotland. Polisen Maria Wern har motvilligt gått på fest hos sina grannar i området där hon och familjen nyss skaffat sommarstuga. Plötsligt börjar det brinna i närheten, med såväl dödsfall som skadade till följd. Nästa morgon fortsätter eländet. Sofi, dotter till Marias chef Tomas Hartman, försvinner. Är hon kidnappad och i såna fall av vem – miljöaktivister, knarkare, hennes älskare/hans fru eller rentav nån de alla känner?
Boken börjar riktigt spännande och slutar riktigt spännande. Anna Jansson kan konsten att bygga upp nåt rafflande som håller läsaren kvar. Slutet är, som så ofta i Anna Janssons böcker, oväntat på så vis att mördaren (ja, det finns en sån) är nån en först inte misstänker. I vart fall kunde inte jag lista ut mördarens identitet förrän författaren gav den. Tyvärr är det som finns mellan början och slutet bitvis rätt segt. Flera tematrådar lämnas löst hängande dessutom, som den med Hampus och även till viss del den med killarna som knivskär och våldtar. Vissa karaktärer får inte liv, trots att de har en ofta prominent roll i böckerna eller handlingen. I den här boken tänker jag främst på Marias man Björn och norske Torjus. Andra karaktärer, som Ebba, tecknas klockrent.
Mitt omdöme hamnar på medel plus. Anna Jansson kan bättre!
Som vanligt utspelar sig handlingen på Gotland. Polisen Maria Wern har motvilligt gått på fest hos sina grannar i området där hon och familjen nyss skaffat sommarstuga. Plötsligt börjar det brinna i närheten, med såväl dödsfall som skadade till följd. Nästa morgon fortsätter eländet. Sofi, dotter till Marias chef Tomas Hartman, försvinner. Är hon kidnappad och i såna fall av vem – miljöaktivister, knarkare, hennes älskare/hans fru eller rentav nån de alla känner?
Boken börjar riktigt spännande och slutar riktigt spännande. Anna Jansson kan konsten att bygga upp nåt rafflande som håller läsaren kvar. Slutet är, som så ofta i Anna Janssons böcker, oväntat på så vis att mördaren (ja, det finns en sån) är nån en först inte misstänker. I vart fall kunde inte jag lista ut mördarens identitet förrän författaren gav den. Tyvärr är det som finns mellan början och slutet bitvis rätt segt. Flera tematrådar lämnas löst hängande dessutom, som den med Hampus och även till viss del den med killarna som knivskär och våldtar. Vissa karaktärer får inte liv, trots att de har en ofta prominent roll i böckerna eller handlingen. I den här boken tänker jag främst på Marias man Björn och norske Torjus. Andra karaktärer, som Ebba, tecknas klockrent.
Mitt omdöme hamnar på medel plus. Anna Jansson kan bättre!
Ännu en riktigt spännande bok om Maria Wern!
Det är så många frågor som man vill få svar på,och det händer väldigt mycket så jag kan inte sluta lyssna på boken för jag måste få veta vad som pågår, och få svar på hur allting ligger till. Och det var inte riktigt som jag förväntade mig.
Det är så många frågor som man vill få svar på,och det händer väldigt mycket så jag kan inte sluta lyssna på boken för jag måste få veta vad som pågår, och få svar på hur allting ligger till. Och det var inte riktigt som jag förväntade mig.