Cold case: Försvunnen

Bok av Tina Frennstedt
Malmö skakas av en rad våldtäkter och man misstänker att det rör sig om en och samma gärningsman. Tack vare ett DNA-fynd kan fallet kopplas till det 16 år gamla försvinnandet av en ung kvinna på Österlen. Kriminalinspektör Tess Hjalmarsson, som brinner för just gamla fall, tar sig an fallet.
Tina Frennstedts bok är den första i en serie som handlar om kalla mordfall som faktiskt till viss del finns eller har funnits på riktigt. Namn och platser är dock i vissa fall ändrade och berättelserna skildras fiktivt.

Huvudpersonen i boken, Tess Hjalmarsson är polis och handlingen utspelar sig i Skåne. Polisens uppdrag blir att utreda en serievåldtäktsman som varit aktiv kring Köpenhamn men som tagit sig över sundet till Sverige. Det är den så kallade Valbymannen det är tal om. Han sätter stor skräck bland invånarna i trakten och framför allt kvinnorna är rädda. Det är dock inte det här fallet som Tess arbetar med. Hon är aktiv i Cold case - gruppen och de tar upp kalla fall, där polisen inte lika aktivt utreder längre. Gruppen ger sig i boken i kast med en utredning där en ung kvinna försvann från Österlen under 2000-talets början. Gruppen finner dock plötsligt en oväntad koppling. Det visar sig att det gamla fallet inte är helt olikt de fall som utreds kring serievåldtäktsmannen från Köpenhamn. Det visar sig att mannen kanske varit aktiv i Skåne sedan lång tid tillbaka. Eller är det möjligen en copycat polisen har att göra med? Det ska snart visa sig att Tess och hennes kollegor får betydligt mer att arbeta med.

Vad jag tycker om boken
Det är en fin balansgång mellan genrerna deckare och true crime. Författaren lyckas hålla sig på rätt sida hela boken igenom. Lagom mycket fakta tas upp men det blir aldrig långrandigt. Det ges en del ledtrådar mot var historien är på väg men några definitiva slutsatser kan man som läsare inte ta.

När det gäller miljöbeskrivningar och beskrivningar av personer känns de realistiska och det är inte något problem att se Skånes stränder, slätter eller städernas gator framför sig när man läser boken. Även om man inte läser boken direkt ur offrens perspektiv, och trots att det inte ges allt för mycket detaljer om det offren utsatts för är det som läsare inte speciellt svårt att förstå skräcken som spridit sig i det skånska samhället. Karaktärerna biter sig fast i minnet även efter det att man har läst ut boken och det är svårt att släppa handlingen.

Det här är en bok man gärna läser ut i ett stycke. Kapitlen är lagom långa och som läsare känns det verkligen lockande att fortsätta läsa om gruppen i nästkommande böcker.