I oxögat

Bok av Ida Andersen
Kärlek, kamp och förändring i glasbrukens gryningstid Året är 1741 och förändringens vindar blåser över Dåvedshult i Ekeberga socken i och med beslutet att uppföra ett glasbruk, som ska komma att bära namnet Kosta. I den småländska bygden lever drängen Eskil, med särskilt handlag för timrande, och pigan Sissel, som drömmer om en annan tillvaro. Deras vägar korsas en midsommarnatt och livet ställs på ända, men kanske kan glasbruket innebära början på något nytt, något bättre? I oxögat är en berättelse om att vara född fattig, om att sträva efter ett självständigt och bättre liv, om en dramatisk förlossning, om konflikten mellan kyrka och folktro, mellan manligt och kvinnligt, mellan bondebefolkning och obesuttna och om hur en glasmanufaktur bryter upp gamla strukturer. Det är framförallt en historia om två individer, om deras kärlek och bekymmer, hopp och förtvivlan, och kamp för att få behålla sitt hem. Ida Andersen är författare, översättare från italienska samt kulturskribent. Hon har tidigare givit ut flera diktsamlingar. Fackverket Stenminnen. De småländska stenmurarna ett kulturarv fick Smålands akademis Linnépris 2009 och 2016 kom romanen Här slutar allmän väg som skildrar en ung flickas liv i hippiemiljö på småländska landsbygden. Ida Andersen är bosatt i Malmö.
I Oxögat av Ida Andersen tar sin början år 1741. Boken handlar om drängen Eskil och pigan Sissel, liksom grundandet av Kosta glasbruk. Början på deras nya liv tillsammans sammanfaller nämligen med brukets uppbyggnad. Denna byggarbetsplats är belägen i närheten av deras hem, och en stor sak för hela bygden. Genom sin hantverksskicklighet blir Eskil upptäckt och utvald att arbeta på bygget. Samtidigt har han dagsverken att utföra, och eftersom dessa båda arbeten inte går att kombinera uppstår snart problem. Industri och produktion är nya företeelser som inte passar ihop med gamla tiders regler och överenskommelser, och här hamnar Eskil i kläm. Boken skildrar också vardagslivet hemma på torpet och de vedermödor som livet för med sig på den här tiden.
I Oxögat är välskriven på ett lite ålderdomligt sätt med en del gamla ord och uttryck, men är ändå inte svårläst. Det är en historisk roman, och det jag verkligen tycker om är hur man får följa glasbrukets framväxt genom enskilda människor och samtidigt lära känna dessa och få en inblick i deras liv. Boken både engagerar och berör, samtidigt som jag får lära mig nya saker.
Den inbundna boken är fantastiskt vacker och skön att hålla i. Gillar att varje kapitel har ett eget namn och en beskrivande undertext. Tycker om när man som läsare får det där lilla extra.
Har du ännu inte läst, är det här en bok jag verkligen kan rekommendera!