Hör mig viska

Bok av Mons Kallentoft
Fristående uppföljare till Mons Kallentofts roman "Se mig falla". Tim Blanck har fått reda på att hans dotter kanske lever efter att ha varit försvunnen i exakt fem år. Han hade precis fått ro och trodde att han visste vad som hänt, men spår i en ny riktning har dykt upp. Spår som leder honom till Mallorca. Nu tänker Tim Blanck göra allt han kan för att hitta sin dotter.
Det är inte ofta en så bra bok följs av en ännu bättre uppföljare, men med ”Hör mig viska” har Mons Kallentoft faktiskt lyckats fördjupa storyn och karaktärerna från ”Se mig falla” på ett sätt som gör den ännu svårare att lägga ifrån sig - vilket förklarar varför jag sträckläste den på två eftermiddagar.

Historien börjar med att Tim Blanck återfår hoppet om att återfinna sin sedan flera år försvunna dotter på Mallorca sedan det visat sig att de kvarlevor som tidigare hittats kom från någon annan.

Den här gången leder spåren efter dottern vidare till spanska fastlandet och till den bulgariska maffia som etablerat sig såväl där som på Mallorca. Tim tvingas också utföra brutala uppdrag åt andra delar av den organiserade brottsligheten för att få tillgång till den information han behöver för att komma vidare i sitt sökande efter dottern. Han och hans hustru har också fått en andra dotter under tiden, ett litet barn som också kommer att utsättas för akut fara under pappans sökande efter sanningen. Det ska visa sig att fiendens dolda makt sträcker sig hela vägen till Sverige.

I denna lysande uppföljare är tempot ännu högre och handlingen en smula brutalare än i den första boken (vilket säger en hel del). Den sägs vara en fristående uppföljare, men det kan jag inte hålla med om. Böckerna bör läsas i rätt ordning och ganska tätt efter varandra för att ge full utdelning i läsupplevelsen. Den flytande och drömlika berättarteknik som höjde den första boken över den ”normala” litterära nivån på en deckare har här finslipats och förfinats ytterligare