Huset i skogen
Bok av Solveig Olsson-Hultgren
Vid ett spaningsuppdrag så händer det som inte får ske, Hanna tvingas skjuta verkanseld mot den misstänkte men allt går fel, så väldigt, väldigt fel.
Några dagar in på hennes efterföljande sjukskrivning så föreslår Hannas partner Marko att hon kan åka ner till huset han nyligen ärvt i Småland. Kanske blir det lättare att återhämta sig i ny miljö.
Men Hanna hinner knappt mer än landa i Småland förrän hon dras in i det mysterium som Gertrud, stugans tidigare ägare, försökte nysta i när hon dog. Och hur ligger det egentligen till med Gertruds död, var det verkligen en olyckshändelse ..?
En sjukskriven polis,Hanna,får av sin kollega låna en stuga i Smålands skogar.
Hon är sjukskriven efter att ha skjutit en person vid ett tillslag,sorgen efter det och uppbrott från sambon Johan.
I stugan finner hon ett stilla lugn ,en katt och en spirande vänskap med en äldre man som varit god vän med Gertrud som varit ägarinnan till huset hon befinner sig i.
Hon får höra historien om ett ungt par som bara en dag försvann från bygden.Hanna börjar nysta i försvinnandet och får då även delar av Gertruds liv uppnystat.
Det är en mordgåta men även en resa i det inre,att hitta sig själv bland skärvorna när man gått sönder.En resa om att läka sig själv och tillåta sig att bli hel igen.
Det är ett persongalleri av varma människor som befinner sig i en bygemenskap även om det kanske är i utkanten av den.Där finns skvaller som det alltid finns i större utsträckning i ett mindre samhälle,och hur sådant påverkar i både gott och ont.
Slutet var lite oväntat men kanske också för att det ska finnas en öppning för en uppföljare.
En feelgood-bok utan att vara rosaskimrande klistrig som jag oftast tycker att genren är.
Solveig är en ny författare för mig och jag hoppas hon fortsätter skriva mer för vuxna då hon tidigare skrivit för ungdomar.
Ett bra språkbruk som målar upp dofter och känslor och personer man känner med!
Hon är sjukskriven efter att ha skjutit en person vid ett tillslag,sorgen efter det och uppbrott från sambon Johan.
I stugan finner hon ett stilla lugn ,en katt och en spirande vänskap med en äldre man som varit god vän med Gertrud som varit ägarinnan till huset hon befinner sig i.
Hon får höra historien om ett ungt par som bara en dag försvann från bygden.Hanna börjar nysta i försvinnandet och får då även delar av Gertruds liv uppnystat.
Det är en mordgåta men även en resa i det inre,att hitta sig själv bland skärvorna när man gått sönder.En resa om att läka sig själv och tillåta sig att bli hel igen.
Det är ett persongalleri av varma människor som befinner sig i en bygemenskap även om det kanske är i utkanten av den.Där finns skvaller som det alltid finns i större utsträckning i ett mindre samhälle,och hur sådant påverkar i både gott och ont.
Slutet var lite oväntat men kanske också för att det ska finnas en öppning för en uppföljare.
En feelgood-bok utan att vara rosaskimrande klistrig som jag oftast tycker att genren är.
Solveig är en ny författare för mig och jag hoppas hon fortsätter skriva mer för vuxna då hon tidigare skrivit för ungdomar.
Ett bra språkbruk som målar upp dofter och känslor och personer man känner med!