Århundradets gangsterkupp

Bok av Cecilia Rojek
I en underjordisk gravkammare upptäcker Morris och hans systrar en karta från 1500-talet och en mystisk ädelsten. De tre syskonen dras genast in i en farofylld och spännande skattjakt. Men hur ska de lyckas när världens värsta gangstrar lurar i skuggorna och gör allt för att överlista dem? Århundradets gangsterkupp är ett storslaget äventyr. Fyra olika länder, faktarutor och historiska nedstamp allt inlindat i ett äventyrligt sagoskimmer. Erika Svernström, barnboksförfattare och journalist Sagt om de tidigare böckerna i serien: Jättebra, lärorik, lite sorglig, mycket känslor, fantasy. Man blev liksom förtrollad för att den var så bra! Ruth 9 år Riktigt bra! Inledningen var gripande så rösten nästan sprack. Bravo! Björn E Av författaren till I raketfart med änglapappan. Listad av SVT.se/Barnkanalen som Höstens boktips 2017.
Ett spännande mysterium kantat med faktarutor om de verkliga platser som besöks? Det är vad vi får i Århundradets gangsterkupp. Morris, Ella och Nellie är i Alexandria på semester med sin mamma när de hittar en karta från 1500-talet nere i en bortglömd katakomb. Tillsammans med änglapappan dras de in i en spännande skattjakt för att hitta delarna till alkemistens spira. Men de måste skynda sig, för ett gäng med riktigt farliga tjuvar är också på jakt efter den, eftersom den uppfyller alla önskningar som den som äger den har.

Jag är stormförtjust i grundidén till den här boken. Dels att barnen är på äventyr med sin änglapappa, vilket värmer ända in i märgen, men också sättet att få lära sig om olika historiska händelser/artefakter/yrken/platser. Det är strålande och något jag hade slukat med hull och hår om jag varit i målgruppsåldern.

Persongalleriet är lagom stort, och lätt att hålla koll på. Fokus ligger på barnen och deras pappa, med några inhopp, mestadels från gangstrarna. Jag gillar relationen barnen emellan, som känns verklighetstrogen deras åldrar, men jag gillar faktiskt gangstrarna allra mest, eftersom de är mer gulliga än läskiga och jag tycker att de uppfyller en väldigt viktig funktion i den här typen av berättelse. De passar perfekt för målgruppen. Allt måste inte vara så läskigt hela tiden.

Katarina Vintrafors illustrationer som dyker upp med jämna mellanrum förstärker berättelsen på ett bra sätt.

Det här är en ganska lång bok, och texten är inte överdrivet stor, så det kanske mer är en högläsningsbok tills man blivit riktigt läsvan, men kapitlen känns lagom långa för att kunna läsa ett eller ett par i taget utan att tappa bort alldeles för mycket av vad som händer.