Vita lögner och höga hinder

Bok av Peppe Öhman
Maja rider i stallet varje vecka. Maja gillar verkligen inte stämningen i stallet, vissa av hästarna är alldeles omöjliga att rida och de andra ridskoleleverna är otrevliga. Den enda som Maja skulle kunna tänka sig att umgås med är Parisa. Men gillar Parisa verkligen Maja eller är hon snäll bara för att någon sagt att hon måste? Andra delen i Peppe Öhmans sympatiska serie om Maja och hästen Frank.
I Vita lögner och höga hinder får vi åter igen träffa Maja. Majas mammor är hästgalna men Maja skulle helst slippa att rida om det inte är på ridlägret där hästen Frank finns. Men om Maja ska åka på ridläger igen i sommar, så måste hon rida även under vintern, har mammorna bestämt. Men det är ett helt annat stall med andra människor, andra hästar och en ny ridlärare. Det är ganska pirrigt och läskigt att vara där.
Peppe har åter igen skrivit en riktig bladvändare för alla unga hästälskare. Med stor värme berättar hon om livet i stallet där man ska hitta sin plats bland kompisar och även hitta modet i sig själv. Det är en sån fin berättelse och jag blir alldeles varm i hjärtat av att läsa den och det känns som jag kastas tillbaka till mitt nioåriga jag igen. Det är en vardagsnära berättelse som bjuder på igenkänning även för de barn som inte är hästgalna. Boken är bra skriven och bjuder på ett trevligt flyt vid läsningen, vilket gör det till en angenäm och underhållande läsupplevelse! Boken har sparsmakade illustrationer i svartvitt som matchar texten utmärkt. Jag hoppas att författaren fortsätter skriva fler böcker om Maja och hästar framöver, för Maja är en riktigt trevlig bekantskap som jag vill läsa mer om!