Den omänsklige

Bok av Jonas Moström
På Sundsvalls sjukhus blir Nathalie Svensson larmad till en ung kvinna som har stängt in sig på sitt rum. Hon hotar att begå självmord. När Nathalie lyckas ta sig in i rummet står kvinnan på fönsterblecket, redo att hoppa. Samtidigt hittas en tjugoårig kvinna död i Selångersån, mitt i Sundsvall. Hon är ihjälslagen och dumpad under en bro. Kvinnan har varit spårlöst försvunnen i fyra månader, och när Johan Axberg tar över utredningen inser han att kollegan som utrett försvinnandet har gjort ett uselt jobb. Det visar sig att det finns ett oväntat samband mellan kvinnan på sjukhuset och den mördade kvinnan i ån. Johan och Nathalie, som äntligen känner sig trygga i sin relation, gräver tillsammans vidare. Och de kommer allt närmare en mördare vars motiv framstår som fullkomligt häpnadsväckande. Den omänsklige är den åttonde fristående delen i Jonas Moströms populära och prisbelönta deckarserie om psykiatriker Nathalie Svensson och kriminalkommissarie Johan Axberg.
En serie böcker som ibland utspelar sig i Uppsala är alltid intressanta att läsa för mig som bor där. Extra spännande är det när de är deckare också. Författaren Jonas Moström skrev från början två serier, en som utspelar sig i Sundsvall och en som utspelar sig i Uppsala. Förra året (2021) kom den åttonde boken i Nathalie Svensson-serien, numera sammanvävd med Johan Axberg-serien, Den omänsklige. Det här var den andra julklappsboken från förra året som jag har läst.

Den omänsklige utspelar sig i Sundsvall där Johan Axberg bor och arbetar som polis. Han är nu tillsammans med psykiatrikern Nathalie Svensson som pendlar mellan Uppsala och Sundsvall. Båda har barn, men just detta med förhållanden och barn tar inte över för mycket i böckerna, vilket jag gillar. Den här gången försöker Nathalie förhindra ett självmord på sjukhuset. Ungefär samtidigt hittas en annan ung kvinna mördad. Båda har varit försvunna ett tag, båda är gravida och båda har en åtta tatuerad runt sina navlar. Sambanden gör att Johan och Nathalie delvis arbetar tillsammans kring fallen.

Det här är en riktig fullträff, tycker jag. Här fokuserar författaren inte så mycket på miljöerna utan på de inblandade personerna och karaktärerna. Dessa skildras mycket trovärdigt och då blir boken väldigt lätt att tycka om. Dessutom är det spännande och obehagligt hela tiden. Jag försöker som vanligt gissa mördare och motiv, men går bet. Jonas Moström lyckas dessutom att hålla läsaren på halster kring mördarens identitet ända in i slutet. Mycket bra. Dessutom är historien inte riktigt slut trots att boken tar slut…

Detta är en helt lysande kriminalroman och mitt omdöme blir det högsta.