Det som är dolt

Bok av Gytha Lodge
Året är 1983. Det är mitt i sommaren och värmebölja. Ett tonårsgäng har bestämt sig för att tälta i skogen. Aurora Jackson är yngst i gänget, bara 13 år gammal, och är med på nåder eftersom hon är lillasyster till en av de äldre tjejerna. Kvällen och natten runt lägerelden avlöper som vilken tonårsfest som helst. Men tidigt nästa morgon upptäcker ungdomarna att det är någon som saknas. Aurora är borta. Polis kallas till platsen och en stor sökinsats inleds, men dagar blir till veckor och till månader - och till slut år. Aurora är fortfarande försvunnen. Inte förrän trettio år senare hittas kroppen, i ett gömställe i skogen som ingen annan än ungdomarna runt lägerelden kände till. Jonah Sheens var själv inte mycket äldre än ungdomarna i gänget när tragedin inträffade och han var med och hjälpte till i den stora sökinsatsen. Numera är han kriminalkommissarie och får ansvar för utredningen. Frågan är vem eller vilka som i trettio år har ljugit om vad som hände den där kvällen.
Det är roligt att göra nya författarbekantskaper – för det mesta. Nyligen har jag läst två för mig nya författare. Den senaste blev Gytha Lodge vars bok Det som är dolt blev en julklapp från arbetsgivaren 2021.

Boken utspelar sig dels 1983, dels i nutid. Ett gäng tonåringar ska tälta i skogen 1983. Aurora har fått följa med trots att hon är yngre än de andra. Det partajas på natten. Inte förrän morgonen därpå märker gänget att nån saknas – Aurora. Polis inkallas och en stor sökinsats görs, men den unga tjejen är försvunnen. Först 30 år senare hittas Aurora – på ett ställe i skogen som inga andra än de tältande ungdomarna kände till. Fallet hamnar på kommissarie Jonah Sheens bord. Han var ung själv när Aurora försvann. Nu måste han ta reda på vem som har ljugit i 30 år.

Det här är en debutdeckare och den första delen i en planerad trilogi om Jonah Sheens. Det är svårt att tro att det är ett första verk, men så har författaren tidigare skrivit pjäser. Läsaren får följa dåtid och nutid parallellt. Under läsningens gång vandrar mina tankar kring skuldfrågor och motiv. Men ingenting är tydligt och klart förrän i slutet – mer än att nån av tonåringarna gjorde sig skyldig till ett grovt brott.

Tonåringarna skildras som de unga personer de är. När de dyker upp igen 30 år senare är de medelålders, men vissa drag finns fortfarande kvar. Författaren har lyckats få karaktärerna att åldras mycket trovärdigt. Skogen och vattnet är perfekta som läskiga miljöer i den här mordgåtan, liksom även klättring. Ibland kan det ta lite tid att få berättelsen att gå framåt, fast det kanske handlar om att jag är otålig.

Mitt omdöm blir högt.