Djefla satkärring

Bok av Börje Wennerström
Folk som med jämna mellanrum samlas i sina heliga hus för att tillbe sin gud. Kvinnor som inte har något egenvärde utan ses som mannens egendom. Huvuddukar som döljer de gifta kvinnornas hår. Ett patriarkat som styrs av en envåldshärskare. Gudens straffdom över dem som inte fogar sig. En stor olikhet inför lagen beroende på vilken ställning eller kön "förövaren" har. En religion som anser sig ha rätt att föra krig i sin guds namn mot de som inte är rättrogna. Känns det hela igen? Jag talar givetvis om Sverige för inte så många generationer sedan. Ett Sverige där fattigdomen var utbredd och mer eller mindre var det brott som folk blev dömda för. Inte enligt lagtexten, men i praktiken. Det var Guds ord som gällde - lagen hade inte utrymme för tolkningar. Kungen och Gud skulle man inte ha synpunkter på och förmildrande omständigheter förekom knappt alls. Många drömmer sig nog tillbaka i tiden till "Gustavs dagar" med historisk romantik i sinnet. Riktigt så såg det dock inte ut för gemene man (eller kvinna). Inte ens de burgna förskonades från dåtidens sjukdomar eller andra umbäranden. Var man dessutom ett fattighushjon fanns det inte många glädjeämnen i livet - och sämst var det för den som haft oturen att födas till kvinna.
I denna bok får vi följa pigan Bodil Edwinsdotter.Hon lever ett hårt liv på den lilla gården Stockarum.

På gården bor familjen Andersson,Petter och Sara med sönerna Eskil och Jon samt dottern Ina.

Bodils liv får många törnar,hon blir gift med sonen Eskil efter en våldtäkt.Hon rymmer,lever ett tag med ett kringresande gycklarsällskap och till slut hamnar hon hos Madame Winge och hennes mamseller i Stockholm som piga.

Det jag tyckte om i den här boken var dels det kvinnliga perspektivet,det som vi ser som självklara rättigheter idag är långt ifrån det liv Bodil har i boken.En kvinna hade antingen en förmyndare eller make som bestämde om livet.Även prästerskapet kunde bestämma.

Språkbruket är bra och boken har en bra rytm,själv sögs jag in i berättelsen och ville verkligen veta vad som hände i Bodils liv.

Historien känns äkta likväl som persongalleriet.