Christina Wernersson

En historia om relationer som splittrar en familj.Rebecka åker hem till Skåne för att ta hand om sin sjuka mormor.På ytan lever hon ett perfekt liv,bra anställning och boende och en sambo som är advokat men hon är inte lycklig vare sig på jobbet eller i förhållandet.

Hennes mormor ligger på sjukhuset och Rebecka flyttar in i hennes lilla stuga.Relationen med mamma Camilla är ansträngd.Av en slump hittar Rebecka hennes mormors gamla dagbok och familjehistorian nystas upp.

Rebecka omvärderar sitt liv och hittar sig själv igen.

Karaktärerna känns verkliga och språket har en bra rytm.Det blir en parallellhistoria där Rebeckas liv varvas med mormoderns unga liv.Vissa delar känns som att de kan ha hänt på riktigt.

En hjärtskärande historia om Maries liv.Som sexåring fick hon flytta till ett barnhem som styrdes av katolska kyrkan i England.Den värsta plågoanden är syster Isobel O'Brien.

Maries familj var fattiga och därav togs hon och hennes bror Freddie omhand av socialen och skickades till barnhemmet.Även om livet som fattigbarn var hårt skulle hon här få uppleva mobbning,misshandel och sexuella övergrepp som kom att följa henne genom livet som en skugga.

När man läser boken är kontrasten mellan det kärleksfulla hemmet och det intill asketiska livet i klostret stort.Man känner den psykiska misshandeln genom varje ord,ja alla hennes känslor.Hennes mamma led antagligen av depression kanske åsamkad av ett hårt liv där 10 barn föddes under lika lång tid.Forskning om postnatal depression fanns inte och i ett katolskt hem var varje barn en gåva från Gud.

Marie finner till slut lycka i sitt liv och försonas med sin plågoande för sin egen skull,inte för att Syster Isobel var värd någon förlåtelse.
Marie skriver om sitt liv utan någon offerkofta påhon inser att hon blivit offrad och inte är ett offer,en stor skillnad för att klara av en läkningsprocess.

En mycket läsvärd bok om hur trauma i barndom kan skada ett helt liv.

En historia främst om vänskap,den där sanna vänskapen som gör att man aldrig är ensam.Det är också en parallellhistoria som utspelar sig under andra världskriget och nutid.

Under andra världskriget får vi följa Claire,Vivienne och Mireille.De är sömmerskor och bor i en liten takvåning ovanför ateljen.Av olika skäl ger de sig in i motståndsrörelsen.Paris är en vacker stad sina liv och en vänskap som varar livet ut.

Nutid,där får vi följa Harriett som är barnbarn till Claire och Simone som är barnbarn till Mireille.De jobbar inom modeindustrin och ödet gör att de bor i samma takvåning som deras mormödrar.Harriett nystar fram mormoderns historia,dels av nyfikenhet men också för att hitta vem hon är och sluta vara rotlös i livet.En sann vänskap växer fram mellan Harriett och Simone.

Karaktärerna är bra och det är ett sprpk som flyter på bra.Det finns många känslor med,allt från livsglädje och lycka till förtvivlans brant.Dock är den lite förutsägbar på vissa bitar men det är ändå ok! En bok som är lättsmält underhållning.

En finstämd bok om musikern Ronnie James Dio.Är man hårdrockare så vet man att han spelat i klassiska band som Rainbow och Black Sabbath innan han skapade sitt eget band Dio.

Boken känns ärlig och en hel del anekdoter bjuds det på men det som är kärnan i boken är att han oavsett framgångar stog med båda fötterna på jorden.

Boken börjar med hans första band Elf och historien fram till Dio.Den avslutas med en konsert på Madison Square Garden .

Det är en kärleksfull historia om passion för musiken och topparna och dalarna med att vara en kreativ människa.

Hans fru Wendy har även skrivit in sin syn på livet som fru och manager.En bok som bör finnas i varje hårdrockarhem! En av de bättre musikbiografierna som jag läst.

Denna bok kom 2007 och är en bok som jag hittade för 10 kronor på Röda Korset.Ethel skriver en självbiografisk roman om sin uppväxt med mamma Alice,pappa Ferdinand och storebror Olle.

Uppväxten sker i en liten ångermanländsk by utanför Örnsköldsvik,föräldrarna flyttade dit på grund av jobb men var bördiga från Voulerim-trakten.Det finns ett utryck:Norrländskt svårmod och nog får Ethel sin beskärda del av det.Laestadianismens pietism finns i periferin,mamman äter psykmedicin lika lätt som Läkerol och blandar det mellan varven med alkohol,även fadern är duktig på att dränka sina sorger i Skogsstjärnans djup.

Ethel är mobbad i skolan och den enda riktiga vän hon har är katten Mille.Hon är oälskad av modern och som beroende på vart hon är i sin psykiska ohälsa straffar sin dotter.Även om berättelsen beskriver ett lidande så finns det ändå något poetiskt och melankoliskt vackert i den.Miljöbeskrivningarna är tecknade så att man känner att man står både under midnattssol och norrsken,man känner dofter av Gevalia kokkaffe och kanelbullar,pölsa och pitepalt.

Det är en bok som väcker frågor om hur mycket man klarar som barn för att just överleva.Hur skadad blir man av en sådan uppväxt och går det att få barndomens sår att läka?Även om det är erbarmeligt lidande så skriver hon ändå utan offerkofta men inte så sakligt att det bara blir händelser staplade på varandra.Boken ger en känsla av att hon har försonats med hur hon blivit behandlad ,hon är inget offer utan ett offrat barn vilket är skillnad,ett offer blir kvar i det svåra men en person som blivit offrad kan resa på sig som en Fågel Fenix.

En bok som satte sig i själen!

Det här är Erikas debut som deckarförfattare.Hon har tidigare skrivit en triologi om läkaren Martin.

För att vara en debut får den godkänt!Jag gillar iden om att det är författare som blir mördade på samma sätt som i sina debutböcker.Språket har flyt och polisen Alicia känns som en sann karaktär.Boven i dramat blev lätt att lista ut eftersom han är tecknad så perfekt vilket gjorde att han särskiljde sig för mycket från övriga karaktärer.

Storyn börjar på bokmässan där den första författaren blir mördad på hotellet där de flesta bodde på,Gothia Towers.Polisteamet känns som ett bra sammansatt gäng och som känns trovärdiga.Dialogerna är bra.
Jag hade velat ha mördaren mer maskerad och att man fått ta del mer av hans tankar om varför dessa mord var tvugna att ske.I slutet av boken känns han mer trovärdig då hans sjuka sida får göra entre.

Boken är lättläst och underhållande.Dock når inte debuten upp till en femma för mig .

En obehaglig läsning om en narcissist.
Huvudpersonen Jan-Olof får mig att känna mig väldigt illa till mods flertalet gånger.Dock är det ändå en bok som inte går att lägga ifrån sig.Den andra huvudpersonen är lättare att umgås med,lite skör och tidvis väldigt lite självkänsla.

Jan-olof växte upp utan sin far och med en alkoholiserad mor.Han är aktiv på datingsidor och lever ett liv där han oftast betraktar sig från utsidan.Han tänker ut slipade scenarion och det är jakten på en kvinna som är det spännande för honom.

Helena har en son men lever ensam.En dag får hon veta att hon har en hjärntumörLäkaren som ska utföra operationen är Jan-Olov.De två har även hittat varandra på Elitsinglar under alias Charlotte och Hans.

Det är en berättelse som utspelar sig mycket i sinnet hos de båda personerna.Det är en bok som väcker frågor om hur mycket döljer vi i våra liv för att leva ett perfekt liv i cyberrymden.När går fantasi över till att bli farligt och hur mycket påverkar en falsk identitet vårat dagliga liv?Vad händer när fantasi och verklighet flyter ihop?

Slutet blir lite av en cliffhanger som ger utrymme för att det skulle kunna bli en del två.

En finstämnd historia ! Jag tycker om vinklingen att det är en svenska(Elsa) som åker till Paris och som blir kvar på grund av kriget.

Det är en parallellhistoera,dels Elsas liv i Frankrike men den varvas med hennes dotter Viviannes liv både i Frankrike och Sverige.

Miljöbeskrivningar och persongalleri är bra och det är en bok som har med livets alla toppar och dalar.Det är en bok med nostalgikänsla och en snutt melankoli.

Jag har läst serien om de sju systrarna och tyckte om dom.Änglaträdet är en helt fristående roman av Riley.

Återigen är det parallellhistoria men ändå i nutid.Huvudpersonen Greta blir gravid med en amerikansk soldat. Hon föder dottern Cheska och sonen Johnny,tvillingar.

På sitt arbete på en teater träffar hon David som blir den som alltid kommer finnas vid hennes sida.Hon gifter sig med Davids farbror Owen.De bor på residentet Marchmont i Wales.

Gretas liv får många förvecklingar i både sorg och glädje.Parallellhistorian är hennes liv före och efter en tragisk olycka där hon efter en tid i koma aldrig återfår minnet.

När hon återigen efter 30 år återvänder till Marchmont återkommer minnena.

Det är en familjehistoria med sorg,glädje,kärlek och svek.Jag tycker att det här är Rileys bästa roman betydligt mörkare än Syster-serien,Midnattsrosen och Fjärilsrummet.
De 587 sidorna gick fort att läsa så en bladvändare!

En bra historisk roman där fattigdom blandas med en sekt som har tentakler ända upp i kungahuset.Dock tycker jag att Häxorna av samma författare var bättre.

Första kapitlen är lite sega sen tar sig berättelsen och jag vill veta hur det går för Sparven.

Sparven är flickan som råkar ut för en hiskelig olycka som barn.Hon bor med sin far Jon som är dödgrävare.Hennes mamma finns i sekten Främlingarna på Skevik.

Faderns död gör att hon hamnar i sekten,det som först verkar vara fromt och vackert visar sig dölja svek och ond,bråd död.
Det är också en bok om vänskap som är sann.

Östnäs skriver bra,hon har ett mustigt språk som gör att man verkligen känner dofter och odörer.Persongalleriet är bra och karaktärerna känns äkta.

En bra historisk roman helt enkelt!