Sågverksungen

Bok av Vibeke Olsson
Bricken får inte strejka, det har hennes pappa Edvin bestämt. Hon vill, för hon har jobbat från tidig morgon och måste få hjälpa till att få patronerna som äger sågverket att få upp ögonen för dem. Endast hjälpsågare och plankbärare, rediga karlar, ska strejka enligt Edvin. Alla de som numera får sämre lön än förra året, fastän stadens sågverk fått tre miljoner kronor av staten.
Ååå. Den var precis så bra som jag hoppades. Så sorgsen, så vacker, så nära. Och språket är som poesi - man upplever lilla sågverkungen Brickens känslor och rädslor. För det är det boken handlar mycket om, de rädslor som finns i en liten flicka i slutet av 1800-talet. Rädslan att förlora de man älskar, de som är en nära. Den rädslan lever kvar, även 200 år senare. Fast jag inte är nån liten sågverksunge.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
"Trängta är som att längta, fast mer.
När man längtar så att det gör ont i kroppen."