Nattkorpen

Bok av Johan Rundberg
Vintern håller Stockholm i ett järngrepp, tullarna är igensnöade och det går varken att ta sig in eller ut ur staden. Mika har bott på Barnhuset på Drottninggatan i hela sitt liv. För att kunna överleva i 1800-talets Stockholm har hon utvecklat ett skarpt sinne för detaljer och hotfulla situationer. En natt lämnas en nyfödd flicka till barnhuset av en skräckslagen ung man. Det blir början på en kedja av händelser som ska försätta Mika i större fara än hon någonsin kunnat föreställa sig. Nattkorpen är den första delen i serien om Månvind & Hoff, en spännande och hisnande välskriven trilogi om barn på samhällets botten i 1800-talets Stockholm. "Den rappa berättelsen drar oemotståndligt med sig läsaren." BTJ "Sällsynt skickligt berättad, med humor och intelligens och flera överraskande vändningar. Och riktigt riktigt läskig." Dagens Nyheter om "Vålnadens röst"
Snart (den 15:e) släpps en ny trollbindande triologi för 9-12 år. Jag läste Nattkorpen för ett par dagar sedan och är fortfarande fast i den.

Huvudpersonen, som jag kom att förälska mig i, är 11-åriga Mika som bott på barnhuset hela sitt liv och som är både observant och smart. Detta leder till att hon börjar hjälpa polisen Valdemar Hoff, när en mördare härjar på Stockholms gator. En mördare som man trodde satt bakom lås och bom.

De levande skildrade miljöerna drar läsaren rakt in i 1800-talet. Man är där och får uppleva det fattiga och krävande livet. Det är en mycket välskriven rafflande historia som gör läsaren till en bokslukare.
Nattkorpen är den första delen i serien om Månvind & Hoff. Serien utspelar sig i Stockholm under 1800-talet och tar oss med till flera kända platser som t.e.x Långholmens fängelse, Riddarhuset och Norrbro. Boken tar sin början i ett barnhem där Mika bott större delen av sitt elvaåriga liv. Mika är bra på att lyssna och läsa av och en kväll tjuvlyssnar hon på två poliser som pratar om ett mord. Det väcker genast Mikas intresse.
Nattkorpen är en riktigt spännande läsupplevelse som drar med sig läsaren direkt vid första sidan. Det är roligt att läsa en barnbok som utspelar sig på 1800-talet och det känns väldigt autentiskt. Miljöerna är väl beskrivna och det gör att man ser allt tydligt framför sig när man läser. Mika är som barnhemsbarn redan dömd på förhand av många men hon har skinn på näsan och en förmåga att ta in detaljer som andra missar vilket gör henne framgångsrik i utredningen bredvid poliskonstapel Hoff. Boken är dock inte något för barn som ogillar läskiga böcker, den är ganska otäck och detaljerad bitvis. Jag högläste boken för sonen (snart 10 år) och det gick bra till en början, men när Mika började prata om att tillaga barn och äta barn och olika delar från barn då blev han alldeles skräckslagen och vägrade lyssna mer. Det var menat som ett skämt från Mikas håll i boken men det spelade ingen roll för hans del. Kanske bör man vara mer i den övre delen av målgruppen 9-12 år för att uppskatta allt läskigt eller så bör man vara ett barn som gillar att läsa om otäcka saker!
Året är 1880, vintern har drabbat Stockholm hårt och man tar sig varken in eller ut ur staden eftersom tullarna är igensnöade. På Allmänna Barnhuset bor Mika som snart är 12 år. Hon är en av de äldsta på barnhemmet och arbetar på en krog. Först hade Amelia, föreståndarinnan för barnhemmet, tyckt att krogen var fel ställe för en flicka. Men Mika var trots allt för gammal för att börja skolan, och läsa kunde hon redan så det skulle bara vara ett slöseri med tid, så till slut hade Amelia gått med på det. Eftersom livet för en barnhusflicka är tufft och Mika får höra mycket hon inte borde på krogen har hon blivit väldigt observant, hon lägger märke till saker och kan förutse hotfulla situationer.

En natt kommer en ung man och knackar på hos Allmänna Barnhuset. Mika är vaken och öppnar och märker att mannen är helt skräckslagen. Han säger inte vem han är och den enda ledtråd hon får är att ”Den Svarta Ängeln” vet att han tagit henne, sedan överlämnar han ett bylte till Mika och försvinner. I byltet ligger en liten nyfödd flicka.

Detta blir början till en serie märkliga händelser, en kväll kort därefter hör Mika några poliser på krogen prata om ett fall de utreder, om ett mordoffer, vars sista ord var att Nattkorpen kommit för att hämta honom… Men Nattkorpen har ju blivit avrättad!? Mannen som satte Stockholm i skräck under fyra år och mördade oskyldiga människor blev halshuggen förra året!

En annan polis, Valdemar Hoff, lägger märke till Mikas öga för detaljer och plötsligt är Mika mitt uppe i en mordutredning och hjälper polisen försöka ta reda på vem det är som mördar under namnet ”Nattkorpen” nu. Är det en härmare de har att göra med?

”Nattkorpen” är en riktigt spännande och rätt läskig deckare för mellanåldern. Men den är också stundtals rolig, för Mika är en rolig tjej som tycker om att skoja med folk. Det är också en historisk inblick i hur livet på samhällets botten kunde se ut under 1800-talet. En riktigt bra läsupplevelse, jag älskade boken från början till slut och kommer att rekommendera denna bok för många barn jag möter.