Det är någonting som drar i mig,

Bok av Elin Persson
Efter den kritikerrosade debuten med "De afghanska sönerna" är Elin Persson aktuell med sin andra roman för unga vuxna: "Det är någonting som drar i mig". Andréa och Anja har hängt ihop jämt, ända sen de var små. Nu är de inte små längre och det känns så starkt i Andréa att något måste hända. En förändring måste till. Vad som helst! Att sova över på madrassen hos Anja och leka i skogen bakom huset ger ingenting längre. Det är någonting som drar i Andréa och hon måste bort från mamma som ligger i lakanen och inte vill gå upp, bort från pappas gamla bilar som blev kvar på tomten när han lämnade mamma och Andréa. Bort från klätterställningen, ungdomsgården, åkrarna, skogen. En kväll när hon hänger vid busskuren nere i samhället hoppar hon in i Alex blå epa och känner äntligen något som nog är frihet. Men det har ett pris att lämna leken, flickrummet och hemligheterna.
Vips sa det så var boken slut. Att den riktar sig till unga vuxna och att jag är över 30år tycker jag inte spelar någon roll. Boken grep ändå tag i mig. Det kan vara bra att bli påmind om hur det kan vara i den situationen att en känner sig för "mogen" för att kallas barn men för ung för att kallas vuxen.
Jag kan även tänka mig att boken kan kännas träffande för den som är ung vuxen och bor i en liten "håla" och som inte riktigt veta vem den är eller vart den vill. Jag tror även att den som är ung vuxen och bor i en större stad kan känna igen sig i boken. Sökandet efter sig själv kan finnas hos många vare sig en är ung eller gammal, bor på landet eller i storstan. Att då läsa denna bok kan kanske bidra till att personer inte känner sig ensamma i känslan av att vilja ta sig någon annanstans
Jag tycker Persson gör det grymt bra som lyckas få med så pass mycket innehålle på så få sidor.
En stark rekommendation att läsa till alla vilsna själar och till de som jobbar/bor med tonåringar.
Berörande, välskriven och stark.

Jag flyttas bakåt i tiden, till när ungdomens längtan efter det outforskade hägrade. Landsbygdens stängsel var osynliga men likafullt påtagliga. Bitterljuvt. En epa mitt i natten, trevande händer och känslostormar, alkoholen. Det går inte undvika oron som kryper i mig när Amanda vill testa sina vingar. 15 år, odödlig och så skör. Elin Persson lyckas förmedla alla de känslorna väl med sitt speciella uttryckssätt.

En bok att läsa för den den som själv är ung och står på tröskeln till vuxenlivet, och en bok för den som behöver påminna sig om hur det kan vara.