Trion

Bok av Johanna Hedman
"Himlen var djupblå. Fortfarande ljust. Jag skulle minnas den där cykelturen, jag insåg det så fort August började trampa. Jag skulle glömma arbetspasset, den knappt färdigkokta pastan, kanske till och med det röda märket på Thoras axel, men jag skulle inte glömma: Augusts mjuka bomullsskjorta mellan mina fingrar, lukten av tvättmedel och cigarettrök, kvällssolen som flätade sig genom Thoras utsläppta hår." Thora, Hugo och August - tre vänner i tjugoårsåldern som tillbringar all tid tillsammans: hänger på caféer, cyklar till Djurgården om sommarnätterna, möter våren i Paris. Men under ytan rör sig starka känslor och funderingar om identitet, klass och kärlek. Thora kommer från gamla pengar och är uppvuxen i en tjusig våning i exklusiva Lärkstaden. Hon och konstnären August har länge varit nära, ibland älskare. Hugo har en helt annan bakgrund, och möter Thora och August när han blir inneboende hos hennes föräldrar. Han både fascineras och förfasas över deras privilegierade värld. Den sköra balansen mellan dem riskerar hela tiden att förstöras. Trion är en mogen och löftesrik debut som på pricken fångar den bitterljuva känslan av att vara ung, när man har hela livet framför sig, och precis allt är på största allvar.
3 utgåvor
Välj utgåva
TrionSvenska - Inbunden
ISBN: 9789113114125
TrionSvenska - Okänt
ISBN: 9789113120096
TrionSvenska - E-bok
ISBN: 9789113114309
Nu har jag väl läst ut alla julklappsböcker från 2021, eller? Sist ut (?) blev Johanna Hedmans debutroman Trion. Det kändes bra och lite wild and crazy att inleda födelsedagsmånaden med att läsa en skönlitterär roman och ingen spänningsroman. En måste förnya sig lite.

Thora, Hugo och August är de tre huvudpersonerna. Frances är en bifigur med en viktig roll. Tidsperspektivet skiftar inledningsvis, men när huvudberättelsen utspelar sig är de tre huvudpersonerna unga vuxna. De bor i Stockholm och åker till Paris, London, Brighton, minsann och Berlin. För att inte tala om New York… Starka känslor råder, men tankar kring klasstillhörighet är också ett tema. Hugo kommer från enklare förhållanden när han blir inneboende hos Thoras föräldrar. Thora och konstnären August, som ibland är hennes vän, ibland hennes älskare, fascinerar Hugo inte så lite.

Jag blir väldigt förvånad när jag läser den här boken, för jag gillar den redan från början. Det här är en relationsroman och samtidigt en utvecklingsroman som skildrar ungas vänskap och samspel. Berättarperspektiven växlar mellan Thora och Hugo. Det är genom deras ögon läsaren får se de framväxande relationerna mellan de tre huvudkaraktärerna. Karaktärerna beskrivs trovärdigt och tydligt och miljöbeskrivningarna är… vackra. Allting är väldigt detaljerat i viss mån, men inte så att det stör läsflytet. Språket gör mig nästan rörd bitvis för berättelsen är så… välskriven.

Egentligen sker inte så mycket på ytan i den här boken, resorna till tros. Men det är de inre resorna, dessa turer som leder fram till att bli vuxen, som är kärnan i romanen. Detta är en mycket stark debut.

Mitt omdöme blir det högsta.
Efter att ha läst ut boken är jag fortfarande inte klar. Jag vill ha mer! Vill gå innanför huvudet på Hugo och veta hur han tänkte då… varför han inte gjorde mer för att berätta hur han kände. Eller varför vill inte författaren Johanna Hedman låta oss veta mer.
Jag började läsa boken efter sommarens skriverier. Då visste jag att den var haussad och att detta kommer att vara en bok ”alla vill läsa”.
Så, är jag missnöjd? Nä, inte alls utan precis tvärtom! Jag hade direkt kunna slå upp första sidan och börja om. Det är just en sådan bok. Precis som när jag som tonåring läste Klas Östergrens ”Gentlemen” eller Donna Tartts ”Den hemliga historien”. Den där boken man önskar man ännu inte hade börjat läsa… Att man hade den kvar.
Boken handlar om Hugo som kommer till Stockholm för att plugga. Han blir genom sina föräldrar inneboende hos Thoras föräldrars lägenhet i den finare delen av Stockholms innerstad. Här möter han Thora som liksom han själv läser på universitetet och i storyn finns även Thoras före detta pojkvän August. Eller är de fortfarande tillsammans?
Det är dessa tre som blir ”trion”.
Även om de själva nog inte ser sig som det så är det dem och deras vänskap, vardag och tankar som boken handlar om.
Som läsare trollbinds jag av gestaltningarna, tankarna och ungdomslivet som kan vara jobbigt och slitsamt, men som jag själv förstår jag på något sätt längtar tillbaka till, under tiden jag läser. Det är något över det nostalgiska livet med vardagsbekymmer, men ibland även det bekymmerslösa livet som väcker så mycket i läsaren.
Att vara runt 20 år och leta efter meningen med livet. Och att få göra det i Stockholm och i Paris - det är grejen. Ja, snälla läs!