Stephens and Mephisto Mystery series, #1

The Zig Zag Girl : Stephens and Mephisto Mystery 1

Bok av Elly Griffiths
Brighton, 1950. When a girl's body is found, cut into three, Detective Inspector Edgar Stephens is reminded of a magic trick, the Zig Zag Girl. The inventor of the trick, Max Mephisto, is an old friend of Edgar's. They served together in the war as part of a shadowy unit called the Magic Men. Max is still on the circuit, touring seaside towns in the company of ventriloquists, sword-swallowers and dancing girls. Changing times mean that variety is not what it once was, yet Max is reluctant to leave this world to help Edgar investigate. But when the dead girl turns out to be known to him, Max changes his mind. Another death, another magic trick: Edgar and Max become convinced that the answer to the murders lies in their army days. When Edgar receives a letter warning of another 'trick', the Wolf Trap, he knows that they are all in the killer's sights...
På min inköpslista står ofta nån bok av Elly Griffiths. Jag älskar hennes Ruth Galloway-serie, till exempel. Men sen upptäckte jag en serie som inte har översatts till svenska, The Brighton mystery series, även kallad The Stephens and Mephisto series. Som läskunniga kan förstå utspelar sig händelserna i böckerna i Brighton, med start 1950 och framåt. Jag blev sååå glad när jag fick de fem första böckerna i serien i julklapp. Jag har just slagit ihop pärmarna till del ett, The Zig Zag girl.

Brighton 1950 och efterkrigstid. Polisen Edgar Stephens får ett fall med en itusågad kvinna på sitt bord (rent fysiskt, nästan). I utredningen tar han hjälp av sin gamla krigarkompis Max Mephisto som var den som uppfann Zig Zag-lådan. Det är alltså en låda som trollkarlar använder för att såga itu damer – fejk, förstås. Max är inte så jättesugen på att ”hjälpa till”, men när han inser att offret är en tidigare assistent ändrar han sig. Sen inträffar ytterligare ett mord. Den här gången känner både Edgar och Max offret. Plötsligt inser de att de kan vara nästa offer – eller att en av dem är mördaren. Den specialgrupp de tillhörde under kriget börjar nämligen minimeras.

Det här är både läskigt och lättläst. Redan från start får jag bra flyt i läsningen. Karaktärerna är nästan lika speciella som Ruth Galloway, vilket jag gillar. Författaren ger dem via sitt sätt att skriva en humor som jag uppskattar mycket. Jag gillar också att hon släpper information lite pö om pö om personerna och deras bakgrund. Jag börjar förstås gissa vem som är mördaren. Delvis gissar jag rätt, men inte helt. Och det ger pluspoäng till författaren!

Ett annat plus i boken är att jag får följa med till Great Yarmouth där min pappas farmor Mabel föddes. Men jag hade förstås gärna sett mer av Brighton i boken. Miljöskildringarna är ganska knapphändiga i mitt tycke. Även om jag gjorde mitt första besök där 1976 såg det förstås annorlunda ut 1950, men ändå. Jag vill ju veta! Men jag är lugn. Jag har ytterligare fyra delar att gräva ner mig i. Härligt.

Mitt omdöme blir det högsta.