Skräcktimmen

”Skräcktimmen” innehåller skräcknoveller, som verkligen ger kalla kårar. Det här kommer jag sätta i händerna på de barn som säger att de vill ha läskigt på riktigt.

Illustrationerna är helt fantastiska. De utstrålar skräck och förstärker det otäcka. Det kan nog vara bra att inte läsa boken just innan man ska sova.

Boken känns otroligt välskriven rent språkligt och är lätt att ta till sig. Tioåriga A tyckte inte att boken var läskig utan mest konstig. Jag som vuxen håller med honom. Jag kan ha lite svårt att högläsa skräck när jag får kårar längs ryggraden. Vid vissa tillfällen måste jag då pausa eller skumläsa vissa stycken på önskemål av det lyssnande barnet (eller mig själv...). Men så var det inte alls för denna bok. Boken är lite osmaklig, dystopisk och underlig, men läskig? Nja.
Det läskigaste med boken är nog illustrationerna som verkligen är gjorda på ett spöklikt och obehagligt sätt. Bra jobbat av illustratören enligt oss.

En sak jag verkligen uppskattade med boken är att utöver korta noveller finns även ett antal dikter då och då instuckna mellan olika novell-kapitel. Jag är en vurmare för att föra in en variation av olika texter hos barns läsupplevelser. Men tyvärr läser jag mindre poesi för äldsta barnet än vad jag egentligen hade velat. Upplägget på denna boken gjorde att det blev naturligt och riktigt bra.