Melker virrar bort sig

Anna Lundgren
Melker och hans bästa kompis Isak leker på lekplatsen. När mamma går för att prata med grannen hoppar Isak rakt ner i en stor snöhög. Snön kryper in innanför kläderna och han blir jättejättekall. De måste skynda sig hem till Melker på en gång, innan Isak fryser till is! Men hittar de verkligen hela vägen hem? Och vad är det som morrar runt hörnet? "Melker virrar bort sig är den tredje boken om Melker av författaren Anna Lundgren och i jämförelse med Melker pyntar sig och Melker larvar sig så är denna bok mer dramatisk och spännande. [...] Illustrationerna av Maya Jönsson är färgstarka, och spännande och ibland lika kusliga som berättelsen. Mycket av handlingen pågår i bilderna utan att nämnas i texten. Vi får till exempel se att den sjuhövdade glufsingen, var en människa som var ute och rastade sju gläfsande hundar. En katt och några små fantasidjur följer med på många av bilderna och kan locka till givande samtal. Språket är fantasifullt och rikt och rädslan är den känsla som beskrivs starkast i texten. Boken fungerar bra att läsa när man vill prata med barnen om rädsla och som spännande bok att läsa själv för de något äldre barnen." Lektör Maj-Britt Claesson, BTJ-häfte 2021:21
Fyraåringarna tycker: ”Oj, mamma. Är det därför du säger att vi inte ska springa ifrån?” Den här boken behövde alltså mina fyraåringar för att förstå lite mer att vi inte bara säger saker till dem, utan att det faktiskt också finns en anledning. De tycker väldigt synd om Melker som inte hittar hem och tycker också att det är väldigt dumt att han inte gör som han har blivit tillsagd. Men vilken tur att det går bra!

Sexåringen tycker: Sexåringen tycker att det är konstigt att Melker inte hittar hem från lekplatsen, för det skulle minsann han som kan allt göra. Även om han börjar bli lite för stor för den här typen av böcker, tycker han att den här är väldigt mysig att lyssna på och tycker också synd om Melker till slut, för det är ju jobbigt att komma bort.

Mamman tycker: Böcker är ett fantastiskt medel för att ta upp och diskutera saker som kanske i andra lägen mer låter som tjat i barnens öron. I det här fallet att stanna där man blivit tillsagd och inte springa iväg, hur säker man än är på att hitta rätt. För i mörker och i snö, kan faktiskt allt se lite olika ut mot vad man är van.

Jag gillar böckerna om Melker. Det gör barnen också, vilket såklart gör det extra mysigt att läsa dem. Maya Jönssons fina illustrationer till Anna Lundgrens mysiga berättelse gör att man egentligen bara vill krypa under en filt med barnen och sen säga att det är dags för varm choklad.